Synonymer till loppa
Ordlistorna anger inga synonymer för loppa.
Exempelmeningar
- Hunden hade fått en loppa i pälsen och kliade sig hela kvällen.
- Apan satt och loppade sin unge i solen.
- De blev loppade på alla sina pengar under resan.
Uttryck med loppa
- leva loppan
- roa sig hejdlöst
loppa på engelska
flea (en liten insekt (Pulex irritans) som hoppar).
- leva loppan ("festa, slå runt") go on a spree ("party, have a fling")
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer loppa?
loppa = fornsvenska, norska = danska loppe; anglosaxiska loppe (engelska lop) är sannolikt lån från nordiska språk. Vanligen uppfattat som 'hopparen' och fört antingen till germanska *hlaupan (= (löpa) eller till medelhögtyska, tyska lüpfen, lyfta i höjden, i medelhögtyska även: röra sig raskt. Annorlunda v. Friesen Mediagem. s. 71: egentligen 'liten klump' eller dylikt, jämför norska lopp, liten tott, ävensom en del ord med -bb-, till exempel norska lubb, om vissa djur med rund kroppsform (se lubb). Av dessa härledningar bör v. Friesens föredragas, ehuru utan tvivel formförhållandena böra förklaras på annat sätt än som skett å anf. st. Ordet tillhör i stället den stora grupp av hypokoristiska bildningar, som betecknar djur med rund eller klumpig form; jämför för övrigt lubb. Enligt v. Friesen höra samtliga å anf. st. uppräknade ord samman med luva, alltså med grundbetydelsen 'luden' eller dylikt; möjligen böra dock vissa avskiljas och däribland sannolikt just loppa. I äldre nysvenska brukades stundom sätta någon loppor i öronen i samma betydelse som nysvenska sätta myror i huvudet; jämför tyska einem einen floh ins ohr setzen. Ordet har, säkerligen som ett slags eufemism eller förmildrande beteckning, undanträngt det gamla, allm. germanska ordet *flauha-, *flauhō- = medellågtyska vlô, fornhögtyska flôh (tyska floh), anglosaxiska fléa(h) (engelska flea), isländska fló, som kan vara besläktat med verb fly, men däremot knappast, såsom också antagits, bör förbindas med likabetydande latin pūlex. Då det sålunda får anses som säkert, att i loppa en speciellt nordisk nybildning föreligger, har man så mycket mindre skäl att, såsom skett, betrakta ordet som något slags produkt av urgermanska ljud- och ordbildningslagar.
Hellquists originaltext med förkortningar
loppa = fsv., no. = da. loppe; ags. loppe (eng. lop) är sannol. lån från nord. spr. Vanl. uppfattat som 'hopparen' o. fört antingen till germ. *hlaupan (= (löpa) el. till mhty., ty. lüpfen, lyfta i höjden, i mhty. även: röra sig raskt. Annorlunda v. Friesen Mediagem. s. 71: egentl. 'liten klump' el. dyl., jfr no. lopp, liten tott, ävensom en del ord med -bb-, t. ex. no. lubb, om vissa djur med rund kroppsform (se lubb). Av dessa härledningar bör v. Friesens föredragas, ehuru utan tvivel formförhållandena böra förklaras på annat sätt än som skett å anf. st. Ordet tillhör i stället den stora grupp av hypokoristiska bildningar, som betecknar djur med rund el. klumpig form; jfr f. ö. lubb. Enl. v. Friesen höra samtliga å anf. st. uppräknade ord samman med luva, alltså med grundbetyd. 'luden' el. dyl.; möjl. böra dock vissa avskiljas o. däribland sannol. just loppa. I ä. nsv. brukades stundom sätta någon loppor i öronen i samma betyd. som nsv. sätta myror i huvudet; jfr ty. einem einen floh ins ohr setzen. Ordet har, säkerl. som ett slags eufemism el. förmildrande beteckning, undanträngt det gamla, allm. germ. ordet *flauha-, *flauhō- = mlty. vlô, fhty. flôh (ty. floh), ags. fléa(h) (eng. flea), isl. fló, som kan vara besl. med vb. fly, men däremot knappast, såsom också antagits, bör förbindas med likabetyd. lat. pūlex. Då det sålunda får anses som säkert, att i loppa en speciellt nordisk nybildning föreligger, har man så mycket mindre skäl att, såsom skett, betrakta ordet som något slags produkt av urgermanska ljud- och ordbildningslagar.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
loppa i Dalins ordbok 1850
loppa, f. 1. (af Löpa)
- Allmänt bekant, hoppande insekt med stickborst. Pulex irritans. - Ss.
loppa, v. a. 1.
- Söka efter och befria från loppor. Loppa någon. Loppa sig.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.