Synonymer till lirka
Ordlistorna anger inga synonymer för lirka.
Exempelmeningar
- Han lirkade upp dörren med en hårnål.
- Hon lirkade ut sanningen ur honom under middagen.
- Det tog en stund att lirka in nyckeln i det trasiga låset.
lirka på engelska
coax (försiktigt vrida på något för att få det att fungera).
- lirka upp låset coax open the lock
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer lirka?
lirka, Gustaf II Adolf: lerckande; -e- för övrigt allmänt och ännu 1892 av Sundén upptagen som en riksspråksform; Chronander Belesn. 1649, Arvidi 1651 och så vidare: lirka = norska lirka, lerke, danska lirke; vanl. och med rätta förklarat från ett *liþka = nyisländska liðka, norska likka, k-avledning av isländska liða, böja, norska lida, svenska leda (se led 3 och ledig), jämför vricka : vrida, vartill även r-avledningen svenska dialektalt lira, lera (av *liðra), vrida omkring, röra sig livligt, men stilla, norska lidra, lira, lera, lirka, pilla, vricka (se lyra 1); med avseende på övergången av -þk- till -rk- jämför mark, maskulinum (se d, och), danska ørk, öken, svenska burk och så vidare - Knappast med Torp s. 382 sekundär avljudsform till svenska dialektalt larka, gå sakta, pilla med, norska: arbeta trögt m. in., och svenska dialektalt, norska lurka, gå långsamt och dylikt Ej heller ung avledning på -k av det ovan nämnda lira (*liðra), såsom omvänt norska likra, lirka, kan vara avlett av likka.
Hellquists originaltext med förkortningar
lirka, Gustaf II Adolf: lerckande; -e- f. ö. allmänt o. ännu 1892 av Sundén upptagen som en riksspråksform; Chronander Belesn. 1649, Arvidi 1651 osv.: lirka = no. lirka, lerke, da. lirke; vanl. o. med rätta förklarat från ett *liþka = nisl. liðka, no. likka, k-avledning av isl. liða, böja, no. lida, sv. leda (se led 3 o. ledig), jfr vricka : vrida, vartill även r-avledningen sv. dial. lira, lera (av *liðra), vrida omkring, röra sig livligt, men stilla, no. lidra, lira, lera, lirka, pilla, vricka (se lyra 1); med avs. på övergången av -þk- till -rk- jfr mark, mask (se d, o.), da. ørk, öken, sv. burk osv. - Knappast med Torp s. 382 sekundär avljudsform till sv. dial. larka, gå sakta, pilla med, no.: arbeta trögt m. in., o. sv. dial., no. lurka, gå långsamt o. d. Ej heller ung avledning på -k av det ovan nämnda lira (*liðra), såsom omvänt no. likra, lirka, kan vara avlett av likka.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
lirka i Dalins ordbok 1850
lirka, v. n. 1. (fam.)
- Smått om smått med slughet jemka, så att man i en sak uppnår sitt mål. Lirka med någon, något. Lirka sanningen ur någon.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.