Synonymer till kvanne
Ordlistorna anger inga synonymer för kvanne.
Varifrån kommer kvanne?
kvanne, Angelica archangelica, en storväxt umbellat med tjock, pipig stjälk och klotrunda blomflockar, Rothof 1762, jämför Linné 1734 (från Dalarna), från dalm. och norska kvann(a) (med kv av hv) = isländska hvǫnn (genitiv hvannar), av urnordiska *hwannō-, varav lapska lånordet faddnu (av *fannu); enligt Lidén Upps.-stud. s. 94 besläktat med litauiska szveñdrai f. plural (av *kuendh-rā), ett slags säv eller rör, Typha latifolia (kaveldun), varmed Bezzenberger-Fick Bezz. Beitr. 6: 237 även sammanställt latin combrētum (av *ku̯əndhr- eller *ku̯ondhr-), vars antagna betyd. av Juncus maximus dock sannolikt är felaktig (se Walde); jämför även Lehmann ZfdW 9: 23, KZ 41: 390. Däremot har grekiska kánnai plural, rör (se kanal, kanel), som även förts hit, annat ursprung. Ie. grundform för isländska hvǫnn möjligen *ku̯ondhnā-, jämför Lidén anf. st. Om, såsom antagits av sistn. förf., indoeuropeiska ku̯-en är en utvidgning av ku, vara rund, i grekiska kyeĩn, vara havande, isländska húnn, unge, barn med mera, kan namngivningen antingen utgå från kvannens runda blomflockar och kaveldunets trinda ax eller, med den negativa betydelsen 'ihålighet' (jämför det besläktat latin cavus, ihålig), från betydelsen 'rör och d.', jämför den pipiga stjälken hos Angelica; se om denna betydelse-skiftning under dal, huv, kula, kupa. Jämför isländska huann-ióli, Angelica, norska jol, mil: grekiska aulös, rör, pipa; Liden Stud. s. 83 n. 5.
Hellquists originaltext med förkortningar
kvanne, Angelica archangelica, en storväxt umbellat med tjock, pipig stjälk o. klotrunda blomflockar, Rothof 1762, jfr Linné 1734 (från Dalarna), från dalm. o. no. kvann(a) (med kv av hv) = isl. hvǫnn (genit. hvannar), av urnord. *hwannō-, varav lapska lånordet faddnu (av *fannu); enl. Lidén Upps.-stud. s. 94 besl. med litau. szveñdrai f. plur. (av *kuendh-rā), ett slags säv el. rör, Typha latifolia (kaveldun), varmed Bezzenberger-Fick Bezz. Beitr. 6: 237 även sammanställt lat. combrētum (av *ku̯əndhr- el. *ku̯ondhr-), vars antagna betyd. av Juncus maximus dock sannol. är felaktig (se Walde); jfr även Lehmann ZfdW 9: 23, KZ 41: 390. Däremot har grek. kánnai plur., rör (se kanal, kanel), som även förts hit, annat ursprung. Ie. grundform för isl. hvǫnn möjl. *ku̯ondhnā-, jfr Lidén anf. st. Om, såsom antagits av sistn. förf., ie. ku̯-en är en utvidgning av ku, vara rund, i grek. kyeĩn, vara havande, isl. húnn, unge, barn m. m., kan namngivningen antingen utgå från kvannens runda blomflockar o. kaveldunets trinda ax el., med den negativa betyd. 'ihålighet' (jfr det besl. lat. cavus, ihålig), från betyd. 'rör o. d.', jfr den pipiga stjälken hos Angelica; se om denna betyd.-skiftning under dal, huv, kula, kupa. Jfr isl. huann-ióli, Angelica, no. jol, mil: grek. aulös, rör, pipa; Liden Stud. s. 83 n. 5.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.