Synonymer till kolka
Ordlistorna anger inga synonymer för kolka.
Varifrån kommer kolka?
kolka eller kulka, I. Erici 1642: kulka, gurgla; i modern betyd. jämförelsevis ungt, till exempel Tranér 1833, Blanche 1845 (kolka i sig), jämför Lind 1749: kalka i sig; motsvarande da kulke; ljudhärmande liksom till exempel klunka och såsom sannolikt även ett par grupper germanska bildningar med betydelsen 'kräkas, få uppstötningar', såsom tyska dialektalt kolken, kölken, kolksen norska gulka, svenska dialektalt gylka, motsvarande lettiska gulgátis, rapa; jämför även lettiska och slaviska stammen gulk- och så vidare; därjämte med -p: svenska dialektalt kulp, klunk, tyska dialektalt kolpen, kräkas, och så vidare. Säkerligen ej med Falk-Torp till urgamla rötter gel, sluka (jämför latin gula, strupe, och så vidare), respektive gel i gala och så vidare; se F-T. under kulk, kulp, gylpe.
Hellquists originaltext med förkortningar
kolka el. kulka, I. Erici 1642: kulka, gurgla; i modern betyd. jämförelsevis ungt, t. ex. Tranér 1833, Blanche 1845 (kolka i sig), jfr Lind 1749: kalka i sig; motsv. da kulke; ljudhärmande liksom t. ex. klunka o. såsom sannol. även ett par grupper germ. bildningar med betyd. 'kräkas, få uppstötningar', såsom ty. dial. kolken, kölken, kolksen no. gulka, sv. dial. gylka, motsv. lett. gulgátis, rapa; jfr även lett. o. slav. stammen gulk- osv.; därjämte med -p: sv. dial. kulp, klunk, ty. dial. kolpen, kräkas, osv. Säkerl. ej med Falk-Torp till urgamla rötter gel, sluka (jfr lat. gula, strupe, osv.), resp. gel i gala osv.; se F-T. under kulk, kulp, gylpe.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.