Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

käft

Vad betyder käft?

Munnen, särskilt när den används för att prata; vanligen i uttrycket att hålla käften eller i betydelsen att käfta, alltså att säga emot eller prata oförskämt.

Synonymer till käft

Motsatsord till käft

Exempelmeningar

  • Han har alltid en snabb käft och svarar på allt.
  • Håll käften och lyssna på vad läraren säger!
  • Hon fick en rejäl käft av chefen för sitt oförskämda svar.

Varifrån kommer käft?

käft, fsv. kiæpter, käft, käke, svalg = isl. kjǫptr, da. kæft, besl. med ty. kiefer o. kiefel, käke, gäl, lty. keve ds., av germ. *kef- el. *keƀ-. Avljudsform: . fsax. câfl, ags. ceáfl, käke. Urbesl. med avest. zafan-, mun, m. fl., till en ie. rot gep. Jfr käbbla, käfsa. — Avledn.: käfta, vulg., muuhuggas o. d. = isl. kjapta, prata, no. kjepta, kjeflast, okväda, munhuggas, larma, skråla, i nisl. också: röra käkarna. Jfr käxa o. käke. Ett annat nordiskt ord för 'käft' är isl. hvaptr, i plur.: mun, väl egentl. (såsom flera likabetyd. ord) 'hål', jfr ry. svepetŭ, Vildbinas hål i träd', armen. sunb, hål, öppning (Lidén). Osannolikt är ej, att de nord. orden käft ombildats av den i vgerm. spr. uppträdande stammen *kef-, *keƀ- i anslutning till detta ord, där avledningen är urgammal.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.