Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 7266, nivå C2.

hjort

Vad betyder hjort?

Ett hornbärande däggdjur i hjortfamiljen, ofta med grenigt horn som fälls varje år; hannen kallas bock och honan hind.

Synonymer till hjort

Exempelmeningar

  • Vi såg en hjort vid skogsbrynet tidigt på morgonen.
  • Hjorten stod helt stilla i gläntan och lyssnade efter ljud.
  • Jägaren berättade att hjortarna brunstade i oktober.

Varifrån kommer hjort?

hjort, fsv. hiorter = isl. hjǫrtr, da. hjort, fsax. hirot, fhty. hiruz (ty. hirsch), ags. heorot; av germ. *herut- = ie. *kerud-, till bildningen motsv. (med avljud) grek. kórydos, tofslärka, besl. med lat. cervus, hjort, grek. keraós, försedd med horn, till sbst. *ker-, horn, i grek. kéras (genit. kératos; jfr karat), i avljudsförh. till horn; alltså: den behornade (jfr hind, hornlös); samma grundbetyd. som i det avlägset besläktade djurnamnet ren (se d. o. 2). En avljudsform till ie. *keru-d synes föreligga i isl. hrútr, vädur, av *krū-d-.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.