Synonymer till hals
Ordlistorna anger inga synonymer för hals.
Varifrån kommer hals?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
hals = fsv., isl., da., got., fsax., fhty., ty. = ags. heals (i eng. ersatt av neck, se nacke, samt av throat m. m.), av germ. *halsa- = ie. *kolso- i lat. collum, -us ds. (se dekolleterad, kolli o. kyller); jfr fir. coll, hals (lån?); i övrigt omstritt; snarast till ie. kᵘ̯el, vrida, i lat. colus, spinnrock, osv.; jfr hjul, kalesch, pol o. till betyd.-utvecklingen fslav. vratŭ, hals, till vrŭteti, vrida. — Som sjöterm: 'tåg varmed ett segels nedre hörn fästes', väl från lty. el. holl. Om hals i ortnamn se Hälsingland. — I äldre nord. o. andra germ. spr. ofta som personbeteckning t. ex. fsv. hardher hals (jfr halsstarrig); även i sammansättn. t. ex. fsv. knekehals, väl egentl.: som sträcker på halsen (jfr knek), ä. nsv. birhals (jfr ä. da. fyldehals, se fyllbult), sv. gaphals, våghals, (= da. vovehals, ty. wagehals). Jfr frälse. — Hals över huvud, efter ty. hals über kopf, egentl.: med halsen över huvudet; ombildat till über hals und kopf, varifrån da. över hals og hoved. — Halsstarrig, 1640, från ty.; till starr, styv, stel (se starr); jfr ä. sv. halsslyv i samma betyd., t. ex. Bib. 1541.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.