Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 3614, nivå B1.

gris

Vad betyder gris?

Ett tamt däggdjur med kraftig kropp, kort svans och rosa eller svart hud, som hålls för att få kött; om en person: smutsig eller slarvig; i skällsord även om en person som beter sig orent eller girigt

Synonymer till gris

  • svin
  • nasse

Exempelmeningar

  • Bonden har tre grisar i hagen som springer runt i leran.
  • Vi åt fläskkotletter av en gris från gården i byn.
  • Du är en riktig gris som har kladdat ner hela soffan med choklad.

Varifrån kommer gris?

Lånord från franska enligt Hellquist.

gris = fsv., no., da. = isl. gríss, även: galt, ett speciellt nord. ord, av Falk-Torp betraktat som substantivering av fsax., fhty. grîs, grå (ty. greis, gubbe; sydty. dial. grîs m. om grå hästar m. m.), varav fra. gris,'val avlägset besl. med grå; dock snarare efter lätet, som i grek. återgavs med gry; jfr sanskr. ghr̥ṣvi-, galt, o. grek. khoīros (av *ghorsi̯o-), gris, svin, som kunna höra till en likartad ljudhärmande rot; ävensom västgötska hussingar, svin, efter locklätet huss. — Inte vara mors minsta gris, redan i Putzdrummel (sl. av 1600-t). — Köpa grisen i säcken, motsv. i da., ty. o. eng.: ombildningar av uttr. die katze im sacke kaufen, erinrande om historien om Eulenspiegel, som sålde en katt för en hare. — Griskulting, till sv. dial. kult ds., även: liten pojke; grundbetydelsen ingår i no. kult, kloss o. d.; se närmare kult 2, 3 o. jfr rorkult.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.