Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 3 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6729, nivå C1.

fyr

Synonymer till fyr

Ordlistorna anger inga synonymer för fyr.

Varifrån kommer fyr?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

3. fyr, i ge fyr, i uttr. fyr och flamma osv., Gustaf II Adolf: 'gifwer fyr', P. Svart: fyhr som kommandoord, ä. nsv. (y. fsv.?) fyr i betyd. 'eldgivning': 'han håller stort fyr' i visan om Brunkebergsslaget 1471, Medeltidsdikt, s. 415, y. fsv. fȳr(e)- i sammans. t. ex. fyrbalder, fyrbåll, jämte da. fyre från mlty. vûr, vür n., eld = fsax., fhty. fuir, fiur (ty. feuer), ags. fýr (eng. fire) o. isl. fúrr m. (poet.) = grek. pỹr, n., eld, armen. hur, umbr. pir; jämte isl. funi m., låga, got. fôn n. (genit. funins), eld (jfr även ty. funke) sannol. ur ett gemensamt uråldrigt paradigm av samma slag som vatten ~ ty. wasser. Jfr senast Brugman IF 33: 300 f., Bartholomae PBB 41: 272 f. Se även helsefyr o. under eld. — Fyr i betyd. 'fyrbåk', 1727, Linné Sk. resa 1749, i båda fallen om Kullens fyr i Skåne = da. fyr, är förkortat av fyrbåk, J. Månsson 1644, Spegel 1685; från mlty. vûrbâke; se bak. — Fyrverkeri, 1701, jfr 1740: feurverkerij, från ty. feuerwerkerei. — Fyra, vb = fsv. = da. fyre, från mlty. vûren, elda, giva eld.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.