Synonymer till fot
Varifrån kommer fot?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
fot, fsv. fōter = isl. fótr, da. fod, got. fôtus, fsax. fôt, fhty. fuoz (ty. fuss), ags. fót (eng. foot), med i got. o. (delvis) i nord. oursprunglig u-stamsböjning, av en urgerm. konsonantstam *fōt = ie. *pōd- = grek. pṓs Hesych., sanskr. pād; med avljudsformerna grek. poús (genit. podós; se podager, polyp), lat. ped- (nom. pēs, jfr pedal, expediera, fra. pied, jfr piedestal, pionjär), grek. ped- t. ex. i trápetsa, bord (se trapets), sv. fjät (se d. o.); även om armen. Alltså en indoeur. beteckning. — Fslav. har i stället noga, fot (se nagel). — Såsom beteckning för längdmått har ordet urgamla anor; jfr av på liknande sätt använda namn på kroppsdelar o. d. aln, famn, tum. — I betyd. 'förhållande' o. d.: leva på stor fot, stå på god fot osv. från ty., där motsv. uttr. uppträda. — Sätta på fri fot, motsv. i da. o. ty.; väl med syftning på gamla bruk att fängsla fötterna. — Fotgängare, se -gängare. — Fotsack, Dagl. Alleh. 1808, till hälften övers. o. till hälften lån från ty. fussack (till sack, säck). — Det särsk. från bibeln bekanta fotabjället, nu väl blott i uttr. från hjässan till fotabjället, Bib. 1541: footbielle, innehåller ett ord, motsv. sv. dial. bjälle, knöl; väl besl. med mlty. bille, arsklinka, o. med boll (se d. o.).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.