Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4218, nivå B2.

burk

Vad betyder burk?

Ett cylindriskt kärl, oftast av metall eller plast, med lock, använt för att förvara eller transportera mat, dryck och andra varor; i vardagligt tal också en konservburk eller ölburk.

Synonymer till burk

Exempelmeningar

  • Hon öppnade en burk tomatsås till middagen.
  • Det står en burk kaffe på köksbänken.
  • Han drack upp den sista ölburken innan han gick hem.

Varifrån kommer burk?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

burk, ä. nsv. även bork, fsv. budhker = isl. buðkr, fda. budk, motsv. mlty. bodik, kar, så, mhty. botech (varav avledn. mlty. bodiker = ty. böttcher, tunnbindare, lånat i da. bødker, sv. dial, böckare o. identiskt med familjenamnet Böttiger); jfr med annan avledn. ags. bodig, trästam, kropp (eng. body); enl. somliga även besl. med ags. byden, kar, skepp, no. buna (av *budna), isl. Boðn, ett av de kar, vari skaldemjödet förvarades, fhty. butin(na), fat, bytta; där dock, åtm. delvis, romanska lånord synas föreligga, jfr bytta. Snarast till vissa former med germ. -d- av botten, alltså: försedd med botten.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.