Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4906, nivå B2.

brud

Vad betyder brud?

ung kvinna som är nygift eller ska gifta sig, särskilt under bröllopet; förr även en flicka i giftasåldern

Synonymer till brud

Motsatsord till brud

  • brudgum

Exempelmeningar

  • Bruden bar en vit klänning och en slöja i håret.
  • Brudparet dansade första dansen under kvällen.
  • Min syster var brud i juni och det blev ett fantastiskt bröllop.

Varifrån kommer brud?

brud, fsv. brūþ = isl. brúðr, da. brud, got. brûþs (svärdotter), fsax. brûd, fhty. brût (ty. braut), ags. brýd (eng. bride), av germ. *brūði-, nygift ung kvinna; jfr mhty. briuten, öva samlag; av mycket omstridd härledning; snarast motsv. lat. Frūtis, binamn till Venus; ie. *bhrūti-; knappast däremot av ie. *mrūti- o. besl. med litau. martì, brud, svärdotter (jfr mård). — Från germ. spr.: fra. bru, svärdotter. — Brudgum(me), fsv. bruþgumi = isl. brúðgumi, da. brudgom, fsax. brûdigumo, fhty. brûtigomo (ty. bräutigam), ags. brýdguma (eng. bridegroom, genom anslutning till groom, ung man). Till y. fsv. gumme, (gammal) man = isl. gumi, man, got., ags. guma, fhty. gomo = ä. lat. hemo (lat. homo), av ie. *ghm̥-; vanl. fört till lat. humus, jord, osv. (se under human, kameleont), i så fall: jordinvånare. Jfr gumma. I got. i stället brûþfaþs (besl. med despot). — Brudsäta, fsv. brūþsæta, jfr fno. seta, ett slags tjänarinna; av samma germ. rot set som sitta.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.