Regeln gäller m och n: känna, kände, känt. Bränna, brände, bränt. Glömma, glömde, glömt. Sann, sant. Tunn, tunt.
Andra konsonanter behåller dubbelteckningen: full, fullt. Snäll, snällt. Tjock, tjockt.
Känt kan komma av verbet känna (jag har känt henne länge) eller av adjektivet känd (ett känt ansikte).
Exempel
- Jag har känt honom i tio år.
- Det är ett känt problem.
- Hon har glömt nycklarna.
- Det är sant.
Vanliga frågor
- Glömt eller glömmt?
- Glömt, med ett m, av samma skäl som känt.
- Sant eller sannt?
- Sant, med ett n.
Källa: Språkrådets rekommendationer (Frågelådan på isof.se) och Svenska skrivregler. SALDO, Språkbanken vid Göteborgs universitet (CC BY), för ordformerna.