Synonymer till vigilera
Ordlistorna anger inga synonymer för vigilera.
Varifrån kommer vigilera?
vigilera, låna, Vigga', till exempel Blanche 1840-t.: 'vigilera upp pengar'; egentligen, såsom tyska vigilieren: vara vaksam, skarpt iakttaga', varav: bevaka ngns intressen, till exempel 1688: 'vigilera för min wälfärd', M. Stenbock 1693: 'att min Engell wigilerar på allt sätt före (det vill säga för) mig' (för att få en regementsplats); förr även i betydelsen 'bevaka (testamente)', i egentlig betydelsen 'övervaka (fånge och dylikt)' redan 1633. Av latin vigilāre, vaka (jämför revelj), till vigil, vaksam (av *u̯egil), besläktat med vegēre, vara livlig (se vegetabilier). Jämför följande ord.
Hellquists originaltext med förkortningar
vigilera, låna, Vigga', t. ex. Blanche 1840-t.: 'vigilera upp pengar'; egentl., såsom ty. vigilieren: vara vaksam, skarpt iakttaga', varav: bevaka ngns intressen, t. ex. 1688: 'vigilera för min wälfärd', M. Stenbock 1693: 'att min Engell wigilerar på allt sätt före (dvs. för) mig' (för att få en regementsplats); förr även i betyd. 'bevaka (testamente)', i egentlig betyd. 'övervaka (fånge o. d.)' redan 1633. Av lat. vigilāre, vaka (jfr revelj), till vigil, vaksam (av *u̯egil), besl. med vegēre, vara livlig (se vegetabilier). Jfr följ.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
vigilera i Dalins ordbok 1850
vigilera, v. n. 1. (lat. Vigilare)
- Vara vaksam.
- (fam. i svenskt språkbruk) Arbeta, verka för ens sak; äfv. skaffa penningar).
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.