Synonymer till väring
Ordlistorna anger inga synonymer för väring.
Varifrån kommer väring?
väring, hist., skandinav i Ryssland och Grekland under vikingatiden och närmast följande årh., nybildad singular till isländska plural vǽringjar (jämför varjag); snarast avledning av isländska vár, i plural: trohetslöfte, ed (= gudinnenamnet Vár); alltså: edsvuren person (som åtnjuter edfäst trygghet, eller också: som förbundit sig att lämna hjälp och skydd), ungefär: gillebroder. Isländska vár f. motsvarar fornslaviska věra, tro (se Vera), och är besläktat med fornsaxiska, fornhögtyska wâr, sann (tyska wahr), anglosaxiska wǽr detsamma, gotiska tuzwêrjan, tvivla (jämför ty kännas), latin vērus, sann, forniriska fīr detsamma (knappast till indoeuropeiska u̯es, vara, se detta ord 1 och Persson Indog. Wortf. s. 673 n. 1).
Hellquists originaltext med förkortningar
väring, hist., skandinav i Ryssland o. Grekland under vikingatiden o. närmast följande årh., nybildad sing. till isl. plur. vǽringjar (jfr varjag); snarast avledn. av isl. vár, i plur.: trohetslöfte, ed (= gudinnenamnet Vár); alltså: edsvuren person (som åtnjuter edfäst trygghet, el. också: som förbundit sig att lämna hjälp o. skydd), ungef.: gillebroder. Isl. vár f. motsvarar fslav. věra, tro (se Vera), o. är besl. med fsax., fhty. wâr, sann (ty. wahr), ags. wǽr ds., got. tuzwêrjan, tvivla (jfr ty kännas), lat. vērus, sann, fir. fīr ds. (knappast till ie. u̯es, vara, se d. o. 1 o. Persson Indog. Wortf. s. 673 n. 1).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.