Synonymer till vämjas
Ordlistorna anger inga synonymer för vämjas.
Varifrån kommer vämjas?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
vämjas, i ä. n sv. ofta vämja, t. ex, ännu Möller 1755, fsv. væmia, væmias = no. vemjast, fda. væmiæ (da. væmmes), besl. med fsv. vami m., vämjelse., vamul, vämjelig, da. vammel, äcklig (vartill avledn. vamle, äckla), væmiol, benägen för äckel, med avljudsformen (ie. -ē-) isl. váma, kväljning(ar), vámr, vämjelig person, vǽma, känna äckel, no. vaam n., matthet, yrsel o. d., samt f. ö., till avljudsformen u̯em, lat. vomere, kräkas (se vomera), grek. eméō, sanskr. vámati, -iti, litau. vemiù, vémti m. m. Avljudsformen nord. ā (ie. -ē-) ingår även i isl. vǽmuligr, väl = sv. dial. väm(m)elig o. möjl. da. væmmelig; sv. vämjelig däremot i anslutning till vb. vämjas. — Om fsv. vami n. ligger till grund för verbet el., såsom också antages, omvänt bildats av detta, kan ej avgöras. På denominativt ursprung för verbet tyder i alla händelser den fsv. böjningen -ar, -adhe (såvida ej analogisk), alltså ett urgerm. *wamjōn, jfr vb. färja, härja, klövja, lövja osv. Nsv. ipf. väm(j)des beror i så fall på anslutning till typen tämja. — Ordgruppen är en av de icke så få, som endast synes företrädd i nord. o. utomgerm. spr. (jfr t. ex. agn 2, får, vår 2, årder). I nsv. riksspr. började vämjas under 1700-t. delvis skjutas åt sidan av det från ty. lånade äckla. Eng. har i stället loathe (till adj. loath = sv. led) o. det romanska nauseate (ytterst till grek. navtía, sjösjuka, till naṽs, skepp).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.