Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2162, nivå A2.

uppror

Vad betyder uppror?

En väpnad eller organiserad vägran att underordna sig makthavarna, ofta riktad mot en regim eller auktoritet; ibland också ett kollektivt försök att göra motstånd mot en ordning eller ett beslut.

Synonymer till uppror

Motsatsord till uppror

Exempelmeningar

  • Bönderna startade ett uppror mot de höga skatterna.
  • Upproret slogs ner av armén efter några veckor.
  • Hon har alltid varit en rebell som gillar att göra uppror mot gamla regler.

Varifrån kommer uppror?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

uppror, Var. rer. 1538, O. Petri o. 1540 (vprorer plur.) = da. oprør, från mlty. uprôr (holl. oproer, eng. uproar) = ty. aufruhr, till upp o. mlty. rôr(e), rörelse = fhty. hruora, besl. med vb. röra (se d. o.). — I ä. nsv. även upstöt (se under upplopp), upsätning (efter mlty. upsettinge).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.