Synonymer till tröska
Ordlistorna anger inga synonymer för tröska.
Exempelmeningar
- Bonden tröskade rågen i slutet av augusti.
- Tröskan körde fram och tillbaka över fältet hela dagen.
- Förr tog det många dagar att tröska säden för hand.
tröska på engelska
thresh (rensa säd).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer tröska?
tröska, äldre n svenska ofta tryska till exempel Bib. 1541, Lind 1749, fornsvenska tröska 1474, äldre þryskia, þriska med mera (imperfekt thrask och thryskade) = isländska þryskva, þriskja, danska terske; ursprungligen starkt vb, urnordiska *þreskwan, vars presens *þreskwiʀ >» *þriskwiʀ medelst w-omljud givit upphov till den fornsvenska och isländska y-vokalen (varav nysvenska -ö-); med avseende på formerna i övrigt jämför Kock Uml. u. Br. s. 206 och Noreen Aschw. gr. passim (se registret); jämför för övrigt fornsvenska thruska, äldre nysvenska, svenska dialektalt truska detsamma, väl efter perfekt particip liksom medellågtyska dorschen; i svenska dialektalt dock delvis av -y-; motsvarande (utan -w-) gotiska þriskan, medellågtyska derschen (dorschen), fornhögtyska drescan (tyska dreschen), anglosaxiska þerscan (engelska thresh, thrash, även: prygla); egentligen: söndertrampa med fötterna; besläktat med litauiska treszkù, treszkëti, knacka; jämför även litauiska trë'szkiu, tré'kszti, pressa. Ytterst med presentiskt sk-suffix (jämför läska) till roten i latin tero (perf. trīvi, gnider, grekiska teírō detsamma, jämför latin trituro och grekiska tríbō, tröskar, latin trīticum, vete (egentligen: trösksäd), och så vidare Bildningen av det germanska verbet är för övrigt i enskildheter omtvistad. Jämför tröskel. Från germanska språk sannolikt: italienska trescare, stampa med fötterna, dansa, fornfranska trescher, dansa. Enligt H. Petersson IF 24: 261 dock snarare att sammanställa med träda och traska, varemot Meyer-Lübke WuS 1: 215 n. 3; jämför även Brüch Vulg.-lat. s. 167. Härtill instrumentalbildningen germanska *þreskila- = anglosaxiska þerscel och så vidare, slaga, jämför skå. dialektalt torskel, klappträ; se slaga slutet och plägel.
Hellquists originaltext med förkortningar
tröska, ä. n sv. ofta tryska t. ex. Bib. 1541, Lind 1749, fsv. tröska 1474, äldre þryskia, þriska m. m. (ipf. thrask o. thryskade) = isl. þryskva, þriskja, da. terske; urspr. starkt vb, urnord. *þreskwan, vars presens *þreskwiʀ >» *þriskwiʀ medelst w-omljud givit upphov till den fsv. o. isl. y-vokalen (varav nsv. -ö-); med avs. på formerna i övrigt jfr Kock Uml. u. Br. s. 206 o. Noreen Aschw. gr. passim (se registret); jfr f. ö. fsv. thruska, ä. nsv., sv. dial. truska ds., väl efter part. pf. liksom mlty. dorschen; i sv. dial. dock delvis av -y-; motsv. (utan -w-) got. þriskan, mlty. derschen (dorschen), fhty. drescan (ty. dreschen), ags. þerscan (eng. thresh, thrash, även: prygla); egentl.: söndertrampa med fötterna; besl. med litau. treszkù, treszkëti, knacka; jfr även litau. trë'szkiu, tré'kszti, pressa. Ytterst med presentiskt sk-suffix (jfr läska) till roten i lat. tero (perf. trīvi, gnider, grek. teírō ds., jfr lat. trituro o. grek. tríbō, tröskar, lat. trīticum, vete (egentl.: trösksäd), osv. Bildningen av det germ. verbet är f. ö. i enskildheter omtvistad. Jfr tröskel. Från germ. spr. sannol.: ital. trescare, stampa med fötterna, dansa, ffra. trescher, dansa. Enl. H. Petersson IF 24: 261 dock snarare att sammanställa med träda o. traska, varemot Meyer-Lübke WuS 1: 215 n. 3; jfr även Brüch Vulg.-lat. s. 167. Härtill instrumentalbildningen germ. *þreskila- = ags. þerscel osv., slaga, jfr skå. dial. torskel, klappträ; se slaga slutet o. plägel.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
tröska i Dalins ordbok 1850
tröska, v. a. 1. (sannolikt af Tråda, trampa)
- Efter skörd afsöndra sädeskornen ur axen, hvilket i äldsta tider skedde genom trampning af oxar, nu med slagor eller medelst tröskmaskin. Tröska säd. (Ordspr.) Man bör ej binda munnen till på oxen, som tr, man bör ej undanhålla arbetaren dess välförtjenta lön. Tröska áf, úpp, út, se Aftröska, &c. Tröska óm, tröska ånyo.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.