torp

Synonymer till torp

Ordlistorna anger inga synonymer för torp.

Varifrån kommer torp?

Lånord från latin enligt Hellquist.

torp, i ä. nsv. även: by, småstad, fsv. þorp, gård, by, småstad (jfr nedan), stundom þorper m. = isl. þorp, gård, skara, flock, no. torp ds., även: pack, byke, stundom mask., ä. da.: by (om fda. se nedan), got. þaúrp, åker (grek. texten: agrós), fsax. thorp o. fhty., ty. dorf, by (jfr nedan), ags. þorp, þrop, gård, by; av germ. *þurpa- n. (m.?); vanl. o. säkert med rätta sammanställt med litau. trobà, hus, osk. trííbúm ds., lat. trabs, bjälke, fkymr. treb, bostad, gall. folkn. Atrebates, o. väl även grek. téramnon (*terab-no-n), téremnon, hus (jfr träv). Egentl.: byggnad > hus > gård > by. Betyd. 'skara' har väl utvecklat sig ur den av 'by' o. bör knappast, såsom skett (t. ex. Walde under turbo), föranleda antagandet av ett särskilt ord, besl. med lat. turba, skara (varom under turbin). En motsatt betyd.-utveckling föreligger i ir. cathir, stad, av lat. caterva, skara, el. i span. pueblo, by, stad, folk, av lat. populus, folk. Växlingen av betyd. 'gård' o. 'by' sammanhänger med under olika tider o. hos olika germ. stammar skiftande bosättningsförhållanden. — Den i sv. sedan urminnes tider förhärskande betyd. 'mindre lantgård (på ofri mark)' har urspr. ingått i en mängd gamla ortnamn, Torp o. Torpa, egentl. om genom nyodlingar å skogsbygd o. d. uppkomna utgårdar, som sedermera ofta vuxit ut till ansenliga huvudgårdar o. på grund därav övergått till socken- o. stundom häradsnamn. I fda. o. fskån. tycks þorp ha syftat på bosättning på byns utanför tomterna belägna mark. — I ortnamn på -torp (-arp) är senare leden mycket ofta ett personnamn, t. ex. i Alnarp (se d. o.), Bonnorp Ögtl., fsv. Bondat(h)orp, till personn. Bonde, Brynstorp Ögtl., fsv. Bryniolfsthorp, till personn. Bryniolf, Farstorp Smål., fsv. Fadhurst(h)orp, till personn. Fadhir, Gåvestadstorp Smål., fsv. Guduastat(h)orp, till personn. Gudhfaste el. Gudhfast (-vast), Hällestorp i Vgtl., fsv. Hærleksthorp, till personn. Hærlek, Jordstorp (se Joar), Kabbarp (se d. o.), Källestorp Smål., fsv. Kældorst(h)orp, till personn. Kældor (= Kætildor), Naffentorp (se d. o.), Nantorp (se Nanna), Pålstorp Ögtl., fsv. Pavalsthorp, Pärstorp Vgtl., fsv. Peterstorp, Rolstorp (se Rolf), Sibbarp (se Sig- slutet), Sjöstorp Hylletofta sn Smål., fsv. Sighwadzthorp, till personn. Sighhuat, Stentorp Drothem Ögtl. (sannol. fsv. Stighandathorp), Störestorp Smål., fsv. Styrgisthorp, till personn. Styrger, Svenstorp (se sven 1), Sånnarp (se Sune), Sällstorp (se d. o.),. Tolarp (se Tord), Tollstorp (se Tolv), Tomestorp Kisa sn Ögtl., fsv. Thomastorp, Torarp o. Torup (se Tord), Tovetorp o. Tubbetorp (se under Tuve), Ubbarp Smål., fsv. Ubbethorp, till personn. Ubbe, Ulvestorp Härene sn Vgtl., fsv. Ölffwitzthorp, till ett personn. *Ölfvidh, men Ulvestorp Habo sn Vgtl. däremot till fsv. personn. Ulvar, Utvängstorp (se två 1 slutet), Väsentorp Ögtl. (se växa slutet), Västorp Vgtl., fsv. Væstathorp, till personn. Væste, Ärmestorp Ögtl. (se Ärm-), Ölstorp Ögtl., fsv. Ölfsthorp, till personn. Ölf, kortnamnsform till Ödhulf el. Ö(i)ulf; alltså somliga bildade i kristen tid, t. ex. Påls-, Pärs-, Tomestorp till de kristna personn. Pawel (Paulus), Peter o. Tomas; stundom en annan personbeteckning (t. ex. Skräddaretorp flerst., fsv. Skrædharathorpi Trälarp Smål., se träl); i många fall också sjö- el. ånamn (t. ex. Doverstorp, fsv. Duwirstorp vid sjön Dovern; se förf. Sjön. 4: 98 f.) el. andra beteckningar för naturförhållanden (t. ex. Skogstorp); ibland också djurnamn (t. ex. Ekornarp Smål., fsv. Icornathorp[p], dvs. ekorretorpet). — Utförligare översikt av de sv. torp-namnen saknas ännu, om de danska se Ussing Da. stud. 1917 s. 83-93. — I skå. o. da. ofta -t(e)rup, -rup o. d., t. ex. Tosterup, gods o. socken i Skå., av fda. Thosthorp, till fda., fsv. o. västnord. personn. Tōste (t. ex. å den ej långt från Tosterup befintliga Glimmingestenen); se Tost-. — Hit höra de från danskan inkomna familjen. Gleerup, Westrup osv., med senare leden i denna ställning utvecklad ur þorp; f. ö. tillhörande samma danska familjenamnstyp som t. ex. Melsted, Weibull (med gårdnamnet upptaget i oförändrad form). Ty. dorf ingår i de ty. familjen. Friesendorff, Hallendorff, Leidesdorff o. efterbildningarna Bodorff, Ljungdorff m. fl. — Från Skandinavien härrör normand. Torp i ortn. Torp-en Caux o. d. — Jfr f. ö. -arp, tölp o. följ.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.