Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

tofs

Vad betyder tofs?

En samling hår, fjädrar eller trådar som sitter ihop i en knippe på huvudet av en person eller djur; även en dekorativ bunt av band eller trådar på till exempel en gardin eller ett klädesplagg.

Synonymer till tofs

Exempelmeningar

  • Hon knöt upp tofsen i nacken innan hon gick ut i regnet.
  • Tuppen reste tofsen på huvudet när han skrek över gården.
  • Mormor broderade tofsar i kanten på den gamla täcket.

Varifrån kommer tofs?

tofs, Petreius 1615: topffz (om hår), I. Erici o. 1645: tåffs Höö; i ä. sv. (o. vissa sv. dial.) ofta även tufs, t. ex. Schroderus Com. 1640: tufftzen, om hår, Linné, Sahlstedt; motsv. no. tufsa, trasa, klut, tova; av ovisst ursprung; möjl. till topp (tupp), jfr till ljudutvecklingen under glufsa, nafsa, rafsa, rufsa, styvson o. tossa 1 slutet; el. besl. med eng. tuft, tofs, el. med tuva. — I ä. nsv. även biformen dofs, motsvar, i dial. — Härtill: tufsa till (se d. o.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.