tio

Synonymer till tio

Ordlistorna anger inga synonymer för tio.

Varifrån kommer tio?

tio, fsv. tīo = isl. tíu, no. tie, tio; jfr fsv. (sällan), fda. tī, da. ti; med dunkelt ī (snarast *tehu > tēu > tīo): det stundom framställda antagandet av anslutning till nio tillfredsställer ej, då även dess i är oklart; ävenså med knappast nöjaktigt förklarat -o (-u): anslutning till ordningstalet möjlig, men oviss (jfr isl. ti-rǿdr, té-, 100 år gammal); motsv. got. taíhun, fsax. tehan, fhty. zehan (ty. zehn), ags. tíen, tén (eng. ten); motsv. lat. decem (jfr december, decimal), grek. déka, sanskr. dáça m, fl. Enl. Hirt IF Anz. 9: 28, Blankenstein IF 21: 110 m. fl. utgå de germ. formerna från den ie. konsonantstammen *dekm̥t, tiotal = sanskr. daçat, jfr grek. dekás (genit. -ádos; se dekad), liksom fslav. desęti, litau. deszim̃tis m., fl. från i-stammen *dekm̥ti-; enl. Hirt vore dessutom lat. decem osv., likaledes av *dekm̥t, analogibildningar efter *septm̥ o. *neu̯n̥ (se sju o. nio). Annorlunda Brugmann Grundr. II. 2: 21, som i de germ., lat., grek. o. sanskr. formerna se ett ie. *dekm̥, varvid det därur härflytande germ. *tehun ombildats till *tehuni efter *fimfi (jfr sju); emellertid beror, med Osthoff MU 1: 130, bevarandet av n-et snarast på anslutning till ordningstalet. Jfr f. ö. det nära besl. tjog. — En avljudsform anses vanl. föreligga i got. -tēhund (sibuntēhund 70, taihuntēhund 100 osv.), vartill enl. somliga även -tān i fsv. þrættan, tretton, osv., isl. þrættán osv., o. enl. andra även -tján i isl. sjautián osv. (se t. ex. under femton). Dock ha vissa forskare, tidigast Brugmann, här i stället velat utgå från ett sibuntē (genit. plur.) + hund, tiotal (se hundra); se v. Helten IF 18: 118 f. o. där citerad litteratur. Emellertid blir antagandet av ett talsubstantiv på -unt (motsv. de grek. på -ad- av -n̥d-, i (h)eptás, sjutal, osv.) ytterst betänkligt, då dylika bildningar icke annars äro kända i de germ. spr. (jfr i stället isl. niund osv.). Ett försök att i anslutning till Brugmanns tankegång lösa svårigheterna se v. Friesen Rökst. s. 144, vilken likaledes betvivlar existensen av got. tēhund o. med rätta även samma avljudsform i -tān i fsv. þrættan osv. (se femton); jfr dock härtill Kock Ark. 38: 131 f. — Nsv. tie utgår från en form med akut; jfr Noreen V. spr. 3: 394 med litter. — Tionde, ordningstal, fsv. tīunde = isl. tíundi, da. tiende, motsv. got. taíhunda, fsax. tehando, fhty. zehando (ty. zehnte), ags. téoða (jfr eng. tenth), svag form till de annars direkt motsv. grek. dékatos (av ie. *dekm̥to-), fslav. desętŭ, litau. deszim̃tas. Med annat suffix: lat. decimus, sanskr. dagarná-. Jfr tionde, sbst. — Tiung, ä. nsv., tiondedel, i gamla bibelövers., t. ex. 'twå tiungar semlomjöl'.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.