Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 3 bokstäver.

ten

Vad betyder ten?

  1. Liten pinne eller stav.

Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).

Synonymer till ten

Ordlistorna anger inga synonymer för ten.

Exempelmeningar

  • Smeden värmde tenen i ässjan.
  • Köttet träddes upp på en ten och stektes över elden.
  • Han slog ut järnet till en lång ten.

Varifrån kommer ten?

ten, i till exempel järnten, i dialekter även: stängel, mistel, fornsvenska tēn, slända, stekspett, smal stång (av metall) = isländska teinn, käpp, stekspett, telning (till exempel i mistilteinn), norska tein, liten stång, telning, danska ten, på spinnrock, förr även: stängel, stekspett, gotiska tains, gren, telning, fornsaxiska tên, stav, fornhögtyska zein, även: gren med mera, anglosaxiska tán (jämför engelska mistle-toe), av germanska *taina- m., gren och dylikt. Av ovisst ursprung; bland annat, med ringa sannolikhet, betraktat som en n-avledning till indoeuropeiska roten di i grekiska díemai, skyndar, sanskrit dīyati, svävar; alltså: 'som svänger hit och dit' eller dylikt; jämför grekiska dĩnos, virvel. Grekiska dónax, rör, är säkerligen obesläktat. Jämför telning, tännlika. Avledn.: gotiska tainjô, korg, och så vidare = (svenska dialektalt) tena (se följande ord).

Hellquists originaltext med förkortningar

ten, i t. ex. järnten, i dial. även: stängel, mistel, fsv. tēn, slända, stekspett, smal stång (av metall) = isl. teinn, käpp, stekspett, telning (t. ex. i mistilteinn), no. tein, liten stång, telning, da. ten, på spinnrock, förr även: stängel, stekspett, got. tains, gren, telning, fsax. tên, stav, fhty. zein, även: gren m. m., ags. tán (jfr eng. mistle-toe), av germ. *taina- m., gren o. d. Av ovisst ursprung; bl. a., med ringa sannolikhet, betraktat som en n-avledn. till ie. roten di i grek. díemai, skyndar, sanskr. dīyati, svävar; alltså: 'som svänger hit o. dit' el. dyl.; jfr grek. dĩnos, virvel. Grek. dónax, rör, är säkerl. obesläktat. Jfr telning, tännlika. Avledn.: got. tainjô, korg, osv. = (sv. dial.) tena (se följ.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.

ten i Dalins ordbok 1850

ten, m. 2.

  1. Helt smal stång af metall.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Ord som börjar med ten

Ord i SALDO som börjar med ten och där resten också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar. Om sammansatta ord.

Ord som slutar med ten

Ord i SALDO som slutar med ten och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”ten: betydelse, böjning och ursprung”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/ten/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY), Hellquist (1922); betydelser ur svenska Wiktionary (CC BY-SA); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY); uttal ur Wiktionary (CC BY-SA). Exempel skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad .