Synonymer till tenn
Ordlistorna anger inga synonymer för tenn.
Exempelmeningar
- Kannan är gjord av tenn och har en vacker patina.
- Vid lödningen smälte hon tenn med en lödkolv.
- Tenn finns i många gamla hushållsföremål och i moderna lödmetaller.
tenn på engelska
tin (ett silverglänsande metalliskt grundämne (Sn)).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer tenn?
tenn, svenska dialektalt även tēn, mycket vanligt uttal i äldre nysvenska, fornsvenska teen, äldre tin = isländska, danska, medellågtyska, anglosaxiska, engelska = fornhögtyska zin (tyska zinn); jämför det finska lånordet tina; i Norden (liksom bly och stål) mycket gammalt lån från något av de germanska grannfolken. För övrigt etymologiskt dunkelt. Somliga betrakta ordet som inhemskt germanska: enligt Wood Mod. Lang. Notes 15: 329 f. till ett germanska *tina-, strålande, motsvarande sanskrit dina-, dag (se under Tyr); i så fall till grundbetyd. kanske att jämföra med bly (som för övrigt stundom har med 'tenn' gemensamma beteckningar) och även med guld; enligt andra en avljudsform till ten (= gotiska tains, gren, och så vidare), varför kunde tala, att tennet, att döma av vissa fornfynd, ofta kom i handeln i form av tunna metallstavar. Snarast är dock ordet lånat från en annan språkfamilj. Huvudfyndorten allt sedan feniciernas dagar var i forntiden Cornwallis; latin stagnum, stannum (franska étain; jämför stanniol) har väl keltiskt ursprung (kymriska ystaen och så vidare). Tenngruvorna i Erzgebirge började först på 11 1200-t. att bearbetas. Ett vida spritt namn på tennet är italienska peltro, spanska och portugisiska peltre, fornfranska peautre, holländska peauter, iriska péatar (även med s- till exempel engelska spelter och så vidare, se zink slutet); för övrigt dunkelt. En annan beteckning är det etymologiskt omtvistade grekiska kassíteros, redan hos Homerus (att. kattí-), sedermera inlånat i sanskrit, latin och fornslaviska och ingående i antikens önamn Kassiteriderna (av omstritt läge); jämför den svenska vetenskapliga termen kassiterit, tennmalm.
Hellquists originaltext med förkortningar
tenn, sv. dial. även tēn, mycket vanligt uttal i ä. nsv., fsv. teen, äldre tin = isl., da., mlty., ags., eng. = fhty. zin (ty. zinn); jfr det finska lånordet tina; i Norden (liksom bly o. stål) mycket gammalt lån från något av de germ. grannfolken. F. ö. etymologiskt dunkelt. Somliga betrakta ordet som inhemskt germ.: enl. Wood Mod. Lang. Notes 15: 329 f. till ett germ. *tina-, strålande, motsv. sanskr. dina-, dag (se under Tyr); i så fall till grundbetyd. kanske att jämföra med bly (som f. ö. stundom har med 'tenn' gemensamma beteckningar) o. även med guld; enl. andra en avljudsform till ten (= got. tains, gren, osv.), varför kunde tala, att tennet, att döma av vissa fornfynd, ofta kom i handeln i form av tunna metallstavar. Snarast är dock ordet lånat från en annan språkfamilj. Huvudfyndorten allt sedan feniciernas dagar var i forntiden Cornwallis; lat. stagnum, stannum (fra. étain; jfr stanniol) har väl keltiskt ursprung (kymr. ystaen osv.). Tenngruvorna i Erzgebirge började först på 11 1200-t. att bearbetas. Ett vida spritt namn på tennet är ital. peltro, span. o. portug. peltre, ffra. peautre, holl. peauter, ir. péatar (även med s- t. ex. eng. spelter osv., se zink slutet); f. ö. dunkelt. En annan beteckning är det etymologiskt omtvistade grek. kassíteros, redan hos Homerus (att. kattí-), sedermera inlånat i sanskr., lat. o. fslav. o. ingående i antikens önamn Kassiteriderna (av omstritt läge); jfr den sv. vetenskapliga termen kassiterit, tennmalm.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
tenn i Dalins ordbok 1850
tenn, n. sing.
- Allmänt bekant metall med silfverhvit färg, ganska mjuk och smidig, smälter lätt i eld och förenar sig lätt med syre. Stop af tenn.
- (i dagligt tal) Samteliga saker af denna metall, som någon har i sitt hus, eller hvilka på en gång försäljas, o. s. v.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.