Synonymer till stövel
Ordlistorna anger inga synonymer för stövel.
Varifrån kommer stövel?
Lånord från italienska enligt Hellquist.
stövel, i plur. förr ofta stöflor (mycket vanligt ännu o. 1840) = y. fsv. = ä. da. stevel (-o-), da. stovle (från plur.), no. styvel (först omnämnt 1335), mlty. steuel, mhty. stivel, stivdl (ty. stiefel) osv. (i ty. med f av v såsom t. ex. tafel = tavla), från ital. stivale, av dunkelt ursprung. Särsk. förr ofta härlett av rnlat, cestivale, lätt sommarsko, till lat. wstas, sommar; från betyd.-synpunkt knappast antagligt. Andra osannolika el. felaktiga tolkningsförsök Meyer-Liibke Et. Wb. s. 623, som själv i ordet ser en avledn. av lat. stips, påle(?). — I sv., möjl. genom förmedling av ä. da., från mlty. stével (av stevel), med övergången av ev till öv från sydskand. dial. (jfr klöver, -löv, ströva). — I eng. i stället boot = isl. böti osv., jfr fsv. bötskör (se bottfor). — Stövel som nedsättande personbeteckning är knappast samma ord, utan sammanhänger möjl. med det under stofil anförda t}', stöffel. — Vara på stövlarna, dvs. (smått) berusad, motsv. i da., är möjl. att sammanställa med ty. einen stiefel vertragen (egentl. om ölsejdlar med formen av en stövel el. sko) o. ty. bestiefelt, berusad; jfr dock ä. eng. he is got in the boots, han är mycket drucken, vilket snarast tyder på ett direkt bildligt uttryck utan dylik förmedling. — Stövelknekt, 1737: stöfia-knekt = da. stovleknegt, efter ty. stiefel-knecht 1690-t. osv., till knecht i betyd. 'tjänare, dräng'; jfr sydsv. dial. sko-dräng ds., med liknande bild i eng. boot-jack till mansn. Jack. Om knekt som beteckning för andra redskap se knekt slutet o. om en analog personbeteckning i överförd anv. under jumfru; jfr även sv. dial. kornknekt, spetsig stör på vilken säden uppträdes. — Stövelmanschett, manschettliknande spets uppe kring stöveln, t. ex. fru Lenngren, ännu Dalin 1853; egentl. en katakres, då manschett ytterst hör till lat. manus, hand. — Stövlett, Boupp-teckn. fr. Växiö 1725; förr även: stiflett; från ty. stiefelette, av ital. stivaletto, dimin. till stivale, stövel. Jfr till bildningen balett, rosett, schalett. — Härtill vb. stövla, vard., i t. ex. gå och stövla, Eneman 1712: 'ovuligt stöflar', Envallsson osv. = lty. steveln, gå tungt. Jfr y. fsv., God. Ups. G 20 s. 273: 'Tu skal spinna liin ok ey stöffla' (övers, av lat. ocreare). Bildat såsom t. ex. da. tefle af till taffel.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.