Synonymer till sprattla
Ordlistorna anger inga synonymer för sprattla.
Exempelmeningar
- Bebisen sprattlade med benen på skötbordet.
- Fisken sprattlade i nätet när fiskaren drog upp det.
- Han föll i vattnet och sprattlade för att hålla sig uppe.
sprattla på engelska
struggle, kick (sparka och slå (med armar och ben)).
- fisken sprattlar på kroken the fish is struggling on the hook
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer sprattla?
sprattla, Palmcron 1642, I. Erici o. 1645, motsvarande yngre fornsvenska sprazla God. Ups. G 20 s. 401 ('palpitare . . sicut piscis'), äldre nysvenska spras(s)la9 spratsla, B ib. 1541, Spegel 1685, Kolmodin 1732 med flera, svenska dialektalt *sprassla = norska sprätta, sprasle, lågtyska spratteln, fornhögtyska spraz(z)alön (jämför tyska spratzeln); jämför svenska dialektalt sprattla (ävensom (och så vidare dialektalt * sprittia = norska spritta); Z-av- ledn. till svenska dialektalt sprat(t)a, sprattla, äldre nysvenska sprata, sprätta, stoltsera; av germanska *sprat(t)~. - På grund av -ttl- för -ssl- har man möjligen att i sprattla se ett Hy. lån; äldre nysvenska sprassla vore i så fall en motsvarande inhemsk form. Snarast beror dock sprattla på senare anslutning till svenska dialektalt sprat(t)a. - Härjämte en germanska växelform spraÖ- i svenska dialektalt spradda till, slå till, no.spradda, sprattla, isländska spradka, norska, svenska dialektalt (till exempel Västergötland) sprala (av *spraÖla), norska spraddla, danska dialektalt spradle, lågtyska spraddeln, fornhögtyska spra-lalön. - S}^dsv. dialektalt spralla, danska sprelle kunna utgå från -ti- eller -dl-; danska sprade från *sprata eller *spraua. - Formerna med -it- och -dd- ha intensivisk konso-nantförlängning. - Se härtill även Liden SNF I. 1: 8. - Jämför nasalerade växel-former under sprätta.
Hellquists originaltext med förkortningar
sprattla, Palmcron 1642, I. Erici o. 1645, motsv. y. fsv. sprazla God. Ups. G 20 s. 401 ('palpitare . . sicut piscis'), ä. nsv. spras(s)la9 spratsla, B ib. 1541, Spegel 1685, Kolmodin 1732 m. fl., sv. dial. *sprassla = no. sprätta, sprasle, lty. spratteln, fhty. spraz(z)alön (jfr ty. spratzeln); jfr sv. dial. sprattla (ävensom (osv. dial. * sprittia = no. spritta); Z-av- ledn. till sv. dial. sprat(t)a, sprattla, ä. nsv. sprata, sprätta, stoltsera; av germ. *sprat(t)~. - På grund av -ttl- för -ssl- har man möjl. att i sprattla se ett Hy. lån; ä. nsv. sprassla vore i så fall en motsv. inhemsk form. Snarast beror dock sprattla på senare anslutning till sv. dial. sprat(t)a. - Härjämte en germ. växelform spraÖ- i sv. dial. spradda till, slå till, no.spradda, sprattla, isl. spradka, no., sv. dial. (t. ex. Vgtl.) sprala (av *spraÖla), no. spraddla, da. dial. spradle, lty. spraddeln, fhty. spra-lalön. - S}^dsv. dial. spralla, da. sprelle kunna utgå från -ti- el. -dl-; da. sprade från *sprata el. *spraua. - Formerna med -it- o. -dd- ha intensivisk konso-nantförlängning. - Se härtill även Liden SNF I. 1: 8. - Jfr nasalerade växel-former under sprätta.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
sprattla i Dalins ordbok 1850
sprattla, v. n. 1. (af Spritta)
- Med sprittande rörelse kasta sig af och an eller hoppa upp. Säges om fångad fisk.
- Göra sprittande rörelser. Sprattla med benen. Den döende hjorten spr.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.