Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 8 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4323, nivå B2.

splittra

Vad betyder splittra?

att göra sönder något i många bitar, särskilt genom ett slag, eller att skingra något så att det blir delat i flera delar; som substantiv en liten bit eller flisa av något hårt, till exempel trä eller glas

Synonymer till splittra

Motsatsord till splittra

Exempelmeningar

  • Glaset föll i golvet och splittrades i hundra små bitar.
  • Han fick en splitter i fingret när han bar ved.
  • Stormen splittrade det gamla trädet mitt itu.

Varifrån kommer splittra?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

splittra, vb, Stiernhielm, Spegel 1685, från mlty. splilteren = ty. (zer)splitlern, till roten i mlty. spliten ds. (varav ä. nsv., fsv. splita) - mhty. splizen (ty. spleissen), vartill även, med intensivisk konsonantförlängning, lty. splitten (- holl.), varifrån da. splitte, till ie. splid (se split o. splitsa), utvidgning av (s)p(h)el, klyva (se sp j al e, spjäll, spillra o. jfr splint). - Härtill sbst. splittra, 1678, sekundärt i förh. till verbet, o. kanske, i anslutning till detta, ombildat av ä. (n)sv. splitter ds., Spegel (plur. splittrar), Dalin, Linné, Franzén, från lty. splitter.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.