Synonymer till slöjd
Ordlistorna anger inga synonymer för slöjd.
Exempelmeningar
- Vi har slöjd två timmar i veckan.
- Mormor har alltid varit duktig på slöjd och stickar vantar till hela familjen.
- På marknaden sålde de slöjd från trakten.
slöjd på engelska
handicraft (handarbete).
Sammansättningar: textilslöjd (textile craft), hemslöjd (arts and crafts), slöjdlärare (craft teacher), träslöjd (woodwork).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer slöjd?
slöjd, numera: icke yrkesmässigt handarbete, särskilt i trä (i denna betydelse lånat i danska med flera språk); hos till exempel Fryxell och V. Rydberg även: industri, förr också: manufaktur, till exempel handel och slöjder (ännu högtidl. och poet.); fornsvenska slöghp f., yrkesskicklighet, hantverksarbete, 3rrke, näringsfång (även om handel), konstarbete, konst med mera = isländska slogo, slughet, list (engelska sleight från nordiska), av urnordiska *slögipö-. Avledn. av äldre nysvenska slög(h), händig, konstfärdig, skicklig (ännu Sahlstedt 1773; hos Weste 1807 och Dalin 1853 med hänvisning till händig), svenska dialektalt slog, även: förståndig, slug, fornsvenska slögher, skicklig, kunnig, händig, konstmässig, jämför Örbystenen Uppland: sluiastr = slégjastr, konstfärdi-gast (Bugge Runv. s. 53) = isländska slégr, slug, norska slog, händig, klok, äldre danska: konstfärdig, danska dialektalt sl0iv, även: klok (engelska sig från nordiska språk); väl ett möjlighets-adj., germanska *slögia-, till slå, alltså egentligen: som kan slå (hamra, smida och dylikt) = norska sl0g, som kan slås (om gräs); bildat som för 2 till fara, med samma växling av aktiv och passiv betyd. som i till exempel isländska nǽmr (se angenäm); däremot säkerligen ej med den betydelsen-utveckling, som föreligger i förslagen; jämför till exempel A. Lindqvist Ark. 25: 280 f. Leopold har konstig och slöjdig i betydelsen 'konstförståndig'.
Hellquists originaltext med förkortningar
slöjd, numera: icke yrkesmässigt handarbete, särsk. i trä (i denna betyd. lånat i da. m. fl. språk); hos t. ex. Fryxell o. V. Rydberg även: industri, förr också: manufaktur, t. ex. handel och slöjder (ännu högtidl. o. poet.); fsv. slöghp f., yrkesskicklighet, hantverksarbete, 3rrke, näringsfång (även om handel), konstarbete, konst m. m. = isl. slogo, slughet, list (eng. sleight från nord.), av urnord. *slögipö-. Avledn. av ä. nsv. slög(h), händig, konstfärdig, skicklig (ännu Sahlstedt 1773; hos Weste 1807 o. Dalin 1853 med hänvisning till händig), sv. dial. slog, även: förståndig, slug, fsv. slögher, skicklig, kunnig, händig, konstmässig, jfr Örbystenen Uppl.: sluiastr = slégjastr, konstfärdi-gast (Bugge Runv. s. 53) = isl. slégr, slug, no. slog, händig, klok, ä. da.: konstfärdig, da. dial. sl0iv, även: klok (eng. sig från nord. spr.); väl ett möjlighets-adj., germ. *slögia-, till slå, alltså egentl.: som kan slå (hamra, smida o. d.) = no. sl0g, som kan slås (om gräs); bildat som för 2 till fara, med samma växling av aktiv o. passiv betyd. som i t. ex. isl. nǽmr (se angenäm); däremot säkerl. ej med den betyd.-utveckling, som föreligger i förslagen; jfr t. ex. A. Lindqvist Ark. 25: 280 f. Leopold har konstig och slöjdig i betyd. 'konstförståndig'.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
slöjd i Dalins ordbok 1850
slöjd, f. 3. (af Slög)
- (i vidsträckt mening) till föremål förarbetningen af råa naturalster utan tillhjelp af maskinerier. Konster och slöjdder. Handel och slöjder. - Vetenskaper och slöjder. 2) (i inskränkt mening)
- Arbetande i trä.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.