Synonymer till släntra
Varifrån kommer släntra?
släntra, finn!.: gå långsamt o. utan mål, driva omkring, t. ex. Tavaststjerna 1887 osv., i ä. nsv. t. ex. Kolmodin 1732, även i sv. dial. = no. slentra, da. slentre, lty. slentern (varifrån ordet möjl. tidvis är lånat; jfr dock nedan), holl. slenteren; jfr senisl. slentr n., kringdrivande; besl. med el. avledn. av ä. nsv. slänla, slå dank, driva = no. slenta, da. dial. slente, ty. dial. schlenzen, av germ. *slantian; med avljlldsbildningarna no. släntra ~ sv. dial., no. slnntra osv.; besl. med slinta o. slant l, 2, sia n ta; se d. o. ävensom förf. Ark. 14: 160, Olson Spr. o. st. 7: 77. - Med nd i lty. slenderen, ty. schlendern (jfr s l e n t r i a n).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.