Synonymer till skylt
Varifrån kommer skylt?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
skylt, Bröl.-besv. (skylt); skilt, 1666, 1680 m. fl. (o. enstaka på 1700-t. o. början av 1800-t.) = da. skilt, från mlty. schilt, skylt (egentl. en efterbildning av riddarnas vapensköldar) - sköld (se d. o.); det nsv. z/-ljudet beror på inverkan från den följande labialiserade konsonanten; jfr skyldra o. under skiltvakt samt f. ö. t. ex. dj^rk, skymf, ympa. De äldsta skyltarna utgjordes av bl. a. målade 'tavlor'; tafla var också enl. en förordning av 1638 beteckning för 'skylt' (däremot syftar väl brcede i guldsmedernas skråordning av 1501 - i uttr. sylh braide . . vpslaa - ej, såsom Strindberg med tvekan antager i Gamla Stockholm, på skylten utan på det bord, på vilket varorna utbjödos till salu; jfr Sdw.). - Samma ord är också det från mlty. schilt, schild lånade fvs. skild(er), ett slags franskt mynt, vara rikets vapensköld var avbildad; jfr fra. myntnamnet ecu, ital. scudo, av lat. scutum, sköld. - Under 1700-t. förekommer ordet stundom i betyd. 'vapensköld'; 1688 i samma betyd. under formen skiölt.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.