Synonymer till skrov
Varifrån kommer skrov?
1. skrov, 1592 i betyd. 'kropp, bål', i ä. nsv. o. sv. dial. även i betyd. 'massa, det som skrymmer' = no. skrov, bl. a.: den öppnade kroppen på djur, ä. da. skrov, da. skrog. Ordet har bl. a. (Falk-Torp) sammanställts med isl. krof, uppskuren djurkropp, no. krov (se kropp), en överensstämmelse, som dock torde vara tillfällig, om också påverkan egt rum i fråga om betyd. Man har också gissningsvis (Torp) utgått från betyd. 'uppskuren djurkropp' som den äldsta (den är dock snarast sekundär) o. fört ordet till ie. *skru-p- i lat. scrupus, skarp, spetsig sten (jfr skrupel), p-ut-vidgning av roten skr u, skära (se skrot, skrota), vilken senare sammanställning kan vara riktig, utan att därför denna betyd.-utveckling behöver antagas. Ordet bör kanske emellertid, med Noreen Sv. etym. s. 64, närmast föras samman med no. skrova, skrauva, skroyva, skruvla, skr0yvla, skrymma, vilka i sin tur icke kunna skiljas från en del ord med betyd. 'porös, hålig' (se skrov-2), varigenom samband med skrovlig, skrubba osv. blir möjligt (om också ej troligt; jfr nedan); se även skruv. Jfr härtill i samma riktning utförligt även v. Friesen Mediagem. s. 80 f., med närmare motivering av betyd.-övergångarna. Troligt är dock, att i denna ytterst talrika ordgrupp med ord för 'kropp, bål' ^ 'massa' ^ 'skrymmande' *.> 'porös, ihålig, håla' ~ 'skrovlig' avlägg till rötter av helt olika ursprung sammanfallit o. att särskilt skrov o. skrovlig böra etymologiskt åtskiljas. - Jfr skrov- 3.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.