Synonymer till skot
Ordlistorna anger inga synonymer för skot.
Varifrån kommer skot?
skot, 1698, från (m)lty. schöt, holländska schoot n. (varav även tyska scholé), av germanska *skauta- (= det inhemska sköt 1) i betydelsen 'hörn' ;> 'nedre hörn på segel' > 'det däri fastade tåget'; jämför likbetydande anglosaxiska scéata m., av germanska *skautan-. Under 1600-t. uppträder dessutom det inhemska sköt i betyd. av 'skot', till exempel A. Oxenstierna, Spegel 1685 = danska sk0de. Från germanska språk härrör franska écoute, italienska scotta, spanska escota, en av de många sjötermer som romanerna lånat från germanerna; se till exempel båt, mast, matros, segla, stag.
Hellquists originaltext med förkortningar
skot, 1698, från (m)lty. schöt, holl. schoot n. (varav även ty. scholé), av germ. *skauta- (= det inhemska sköt 1) i betyd. 'hörn' ;> 'nedre hörn på segel' > 'det däri fastade tåget'; jfr likbetyd. ags. scéata m., av germ. *skautan-. Under 1600-t. uppträder dessutom det inhemska sköt i betyd. av 'skot', t. ex. A. Oxenstierna, Spegel 1685 = da. sk0de. Från germ. spr. härrör fra. écoute, ital. scotta, span. escota, en av de många sjötermer som romanerna lånat från germanerna; se t. ex. båt, mast, matros, segla, stag.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
skot i Dalins ordbok 1850
skot, n. 5. (skepp.)
- Ett Tåg, som är fastgjordt i ett segels undre hörn, för att dermed fästa detta i en viss ställning.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.