Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

skalk

Synonymer till skalk

Ordlistorna anger inga synonymer för skalk.

Varifrån kommer skalk?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

2. skalk (bröd-, ost-), sällsynt i litter. = no., da.; egentl.: stump, bit, till ie. roten skel, klyva o. d., i skilja (se d. o.); jfr likabetyd. da. dial. skal. Alltså etymol. = sv. (dial.) skalk, skarv på taksparre (1746) o. d., da. skalk, stock varpå takskägget vilar, väl från mlty. schalk ungef. ds., etymol. = isl. svärdsnamnet skalkr (?, jfr isl. skälm, svärd, egentl.: avhugget trästycke, se skälm); jfr sv. dial. skulk, skolk, avsågad bjälk- el. plankstump; se f. ö. sk al k a.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.