Synonymer till sälg
Ordlistorna anger inga synonymer för sälg.
sälg på engelska
sallow or pussy willow (trädet Salix caprea).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer sälg?
sälg, Fraiickenius 1659, Verelius m.fl., motsvarande isländska, norska selja, danska selje, silje, enligt vanligt antagande av germanska *sal-hiön (jämför nedan); avledning av germanska *sa//7- i fornhögtyska sal(a)ha f. (tyska salche, salweide), anglosaxiska sealh m. (engelska sallow), jämför anglosaxiska salig m.; besläktat med latin salix, pilträd, sälg, mir. sail (av stammen *salik-). De latin och keltiska orden utgå säkerligen ej, såsom också antagits, från indoeuropeiska si-. Fra. saule delvis från germanska. Grekiska (h)eliké f. (vartill enligt somliga det bekanta bergn. Helikon, grekiska (H)elikön) hör kanske snarast samman med anglosaxiska ivelig, sälg. - Ordet, gemensamt för de västeurop. språken, synes vara bildat med ett i indoeuropeiska trädnamn, i synnerhet i latin, icke ovanligt /c-suffix (till exempel latin llex, larix). Jämför Hoops IF 14: 479. Enligt H. Petersson IF 23: 387 f. hör dock /c-et till roten, med betydelsen 'vrida, slingra sig'; se sölja och jämför vide; annorlunda, men osannolikt W. Schultze Sitzungsber. d. Berl. Akad. 1910 s. 795. - Den ovan angivna germanska grundformen *salhiön är möjligen oriktig; den av H. Pipping SNF XII. 1: 17 i stället förutsatta *salihön >> *sälïö(n) kan dock icke accepteras. - I svenska dialektalt uppträder allmänt en stam sä/rf-, antagligen med analogiskt, men gammalt rf; jämför äldre nysvenska såld I. Erici o. 1645, Risingh med flera, siåld Franckenius. -
Hellquists originaltext med förkortningar
sälg, Fraiickenius 1659, Verelius m.fl., motsv. isl., no. selja, da. selje, silje, enl. vanligt antagande av germ. *sal-hiön (jfr nedan); avledn. av germ. *sa//7- i fhty. sal(a)ha f. (ty. salche, salweide), ags. sealh m. (eng. sallow), jfr ags. salig m.; besl. med lat. salix, pilträd, sälg, mir. sail (av stammen *salik-). De lat. o. kelt. orden utgå säkerl. ej, såsom också antagits, från ie. si-. Fra. saule delvis från germ. Grek. (h)eliké f. (vartill enl. somliga det bekanta bergn. Helikon, grek. (H)elikön) hör kanske snarast samman med ags. ivelig, sälg. - Ordet, gemensamt för de västeurop. språken, synes vara bildat med ett i ieur. trädnamn, i sht i lat., icke ovanligt /c-suffix (t. ex. lat. llex, larix). Jfr Hoops IF 14: 479. Enl. H. Petersson IF 23: 387 f. hör dock /c-et till roten, med betyd. 'vrida, slingra sig'; se sölja o. jfr vide; annorlunda, men osannolikt W. Schultze Sitzungsber. d. Berl. Akad. 1910 s. 795. - Den ovan angivna germ. grundformen *salhiön är möjl. oriktig; den av H. Pipping SNF XII. 1: 17 i stället förutsatta *salihön >> *sälïö(n) kan dock icke accepteras. - I sv. dial. uppträder allmänt en stam sä/rf-, antagl. med analogiskt, men gammalt rf; jfr ä. nsv. såld I. Erici o. 1645, Risingh m. fl., siåld Franckenius. -
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
sälg i Dalins ordbok 1850
sälg, f. 2.
- Träd af Pilslägtet, hvars bark nyttjas till beredning afklippning. Salix caprea.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.