Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver.

pusta

Vad betyder pusta?

att andas tungt och hörbart, ofta efter ansträngning; som substantiv avser det själva andningsljudet eller andetaget; flera betydelser skiljs med semikolon

Synonymer till pusta

Exempelmeningar

  • Efter trappan var han tvungen att pusta en stund innan han kunde prata.
  • Hon hörde hur hunden pustade tungt bredvid soffan.
  • Vid den sista backen hörde man bara pusta och stönande från cyklisterna.

Varifrån kommer pusta?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

pusta = fsv. = no. pūsta, da. puste, lty. pûsten (varav ty. pusten); jämte sbst. pust (vind-) = da.=- mlty. pûst, av germ. *pūsta-. En bildning på -tr- är isl. pústr (gen. -rs), örfil, samt med förlorat r fsv. puster ds. (i sv. kindpust), ä. da. pust, motsv. mlty. pûster, blåsbälg; jfr till betyd.-utveckl. fra. soufflet, blåsbälg o. kindpust. Till germ. roten pus, blåsa, svälla; se puss 1 o. pösa.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.