Synonymer till plister
Ordlistorna anger inga synonymer för plister.
Exempelmeningar
- Plister liknar nässlor men bränns inte.
- Humlorna surrade kring plistern vid husknuten.
- Det finns flera arter av plister i Sverige.
Varifrån kommer plister?
plister, Galeopsis Tetrahit, Lamium, blindnässla, Franckenius 1638, O. Rudbeck, Linné och så vidare; jämte blister R. Foss 1621, för övrigt sällsynt; jämför norrländska blister, Salix pentandra, jolster, och så vidare dialektalt *hund-blister, hundloka, hundkäx; motsvarande norska plīstra, liten barkflöjt. Till svenska dialektalt blistra, blåsa, vissla = isländska blístra, norska blistra; av en rotvariant till blåsa. Detta namn på blindnässlan syftar på kronpipens användbarhet som ett slags visselpipa, jämför dess dialektiska benämning pipsör; visselpipor förfärdigas också av pilkvistar. Bruket av samma namn i fråga om hundlokan beror på dess ihåliga stjälk; jämför holländska pipkruid detsamma. En släkting till hundlokan, näml. Angelica silvestris, strätta, kallas bland annat tjuton, ängapipa; ett av dess isländska namn jól är besläktat med grekiska avlós, rör, flöjt (Liden Upps.-stud. s. 95). Hit höra också norska fjeldblistra, ljungpipare, och svenska dialektalt blistersvarta, väl 'sjöorre', bland annat bekant för sitt visslande läte; jämför svenska bläsand. Besläktat är möjligen för övrigt latin fistula, rör, rörpipa, om detta med Bugge BB 3: 97 uppstått genom dissimilation av flistula. Växlingen av p- och b- är väl av samma slag som i de under pladdra och prata anförda orden. Se E. H. Tegnér Sv. stud. s. 430 f.
Hellquists originaltext med förkortningar
plister, Galeopsis Tetrahit, Lamium, blindnässla, Franckenius 1638, O. Rudbeck, Linné osv.; jämte blister R. Foss 1621, f. ö. sällsynt; jfr norrl. blister, Salix pentandra, jolster, osv. dial. *hund-blister, hundloka, hundkäx; motsv. no. plīstra, liten barkflöjt. Till sv. dial. blistra, blåsa, vissla = isl. blístra, no. blistra; av en rotvariant till blåsa. Detta namn på blindnässlan syftar på kronpipens användbarhet som ett slags visselpipa, jfr dess dialektiska benämning pipsör; visselpipor förfärdigas också av pilkvistar. Bruket av samma namn i fråga om hundlokan beror på dess ihåliga stjälk; jfr holl. pipkruid ds. En släkting till hundlokan, näml. Angelica silvestris, strätta, kallas bl. a. tjuton, ängapipa; ett av dess isl. namn jól är besl. med grek. avlós, rör, flöjt (Liden Upps.-stud. s. 95). Hit höra också no. fjeldblistra, ljungpipare, o. sv. dial. blistersvarta, väl 'sjöorre', bl. a. bekant för sitt visslande läte; jfr sv. bläsand. Besl. är möjl. f. ö. lat. fistula, rör, rörpipa, om detta med Bugge BB 3: 97 uppstått genom dissimilation av flistula. Växlingen av p- o. b- är väl av samma slag som i de under pladdra o. prata anförda orden. Se E. H. Tegnér Sv. stud. s. 430 f.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.