Synonymer till nykter
Varifrån kommer nykter?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
nykter, ä. nsv. nycter, nychtern, nöcter 1520- o. 30-t., i förordet till NT 1526 omnämnt som ett nytt ord o. förklarat med 'odrucken' = da. nøgter(n); från mlty. nuchtern(e), nocht-, vad som sker om morgnarna, nykter, måttlig = fhty. nuohturn, nuohtarnîn (ty. nüchtern). Ofta tolkat som innehållande n i prepos. in o. det (l)ty. ordet för otta, jfr fhty. biformen uohtarnîn o. mhty. enuchterne ävensom mhty. en üehte, i ottan. Härmed stämmer dock ej vokalen uo (germ. ō) gentemot fhty. ûhta, otta. Enl. Falk-Torp m. fl. skulle här därför i stället föreligga en avljudsform, germ. *nōhi- (fhty. nuoht-), till natt, vilken sedan övergått på ordet för otta; jfr fhty. uohta (jämte ûhta). Men ett dylikt nōht- är f. ö. okänt o. avledn.-ändelsen -urn i fhty. gör icke intryck av ett germanskt bildningselement. Betydl. sannolikare är därför, med Kluge9 o. Hirt-Weigand, att ordet, trots vissa ljudhistoriska svårigheter, bör betraktas som ett jämförelsevis ungt klosterord, lånat från lat. nocturnus, nattlig (jfr ags. nihterne), närmast (neutr.) nocturnum, om den första klostergudstjänsten om morgonen; varvid anslutning skett till det inhemska uohta, otta (se närmare Hirt-Weigand 2: 317). Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr mlat. matutīnus, nykter, egentl.: hörande till morgonen. — Helt annorlunda Fröhde Bezz. Beitr. 3: 14, Pedersen KZ 39: 349: besl. med armen. nauthi, nykter, grek. nḗphō (nā́phō, av *nāghᵘ̯ō), är nykter. Om mhty. nuofer, nykter, munter, se t. ex. H. Pedersen Kelt. Gr. 1: 109 med litter. — Den ursprungligare betyd. av 'vad som hör till eller sker om morgonen' kvarlever i t. ex. nykter spott (ja, sjelfva nymfens nyktra spott' Bellman), nykter mage, på nykter kaluv.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.