Synonymer till nord
Varifrån kommer nord?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
nord, norr (om vinden), i sjömansspr., Palmcron 1642, från lty. el. holl., liksom ost, syd, väst; se f. ö. norr. — Nordstjärnan, förr bruklig benämning på polstjärnan, Bröl.-besv. ihugk. osv. o. ännu t. ex. 1835, 1857 o. alltjämt i vissa dial., t. ex. Smål.; förr även: nor- 1658 osv., norr(e) 1672, Dalin 1742 m. fl.; efter ty. nordstern (se polstjärna). I anslutning härtill nordstjärneorden (instiftad 1748), vars kors bär omskriften 'nescit occasum', dvs. 'hon vet ej av nedgång' (liksom polstjärnan). Vardagl. i stället nordstjärna(n), t. ex. C. F. Dahlgren 1837.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.