Synonymer till nännas
Ordlistorna anger inga synonymer för nännas.
Varifrån kommer nännas?
nännas = fornsvenska: ha hjärta (att), kunna förmå sig (att), i äldre svenska (norrländska) dialektalt även: vara dristig, våga, jämte äldre nysvenska nänna, drista, motsvarande isländska nenna, bekväma sig till, ha lust till med mera, gotiska anananþjan, våga, fornsaxiska nâthian, medellågtyska nêden, fornhögtyska ginenden, anglosaxiska néðan, av germanska *nanþian; avljudsform till fornhögtyska ginindan st. vb, våga. Härtill substantiv svenska dialektalt nänne n., djärvhet, även: sparsamhet (jämför nånsin, sparsam) = norska nenne, mod, hjärta till; fornsvenska nænna f., mod, rådighet; isländska nenning, drift; ävensom adjektiv medelhögtyska genende(c), ivrig. Sannolikt besläktat med iriska néit, kamp (av indoeuropeiska från den av 'driftig, ivrig'. En växelform *nanti-). Betydelsen 'sparsam' härrör väl är äldre nysvenska nämnas, våga, nännas, till exempel Asteropherus 1609, ännu i Västergötland och Värmland (stundom även i bildade personers tal); en folketymologisk ombildning, sannolikt beroende på att former av nämnas och nännas i vissa dialekter sammanfallit.
Hellquists originaltext med förkortningar
nännas = fsv.: ha hjärta (att), kunna förmå sig (att), i ä. sv. (norrl.) dial. även: vara dristig, våga, jämte ä. nsv. nänna, drista, motsv. isl. nenna, bekväma sig till, ha lust till m. m., got. anananþjan, våga, fsax. nâthian, mlty. nêden, fhty. ginenden, ags. néðan, av germ. *nanþian; avljudsform till fhty. ginindan st. vb, våga. Härtill sbst. sv. dial. nänne n., djärvhet, även: sparsamhet (jfr nånsin, sparsam) = no. nenne, mod, hjärta till; fsv. nænna f., mod, rådighet; isl. nenning, drift; ävensom adj. mhty. genende(c), ivrig. Sannol. besl. med ir. néit, kamp (av ie. från den av 'driftig, ivrig'. En växelform *nanti-). Betyd. 'sparsam' härrör väl är ä. nsv. nämnas, våga, nännas, t. ex. Asteropherus 1609, ännu i Vgtl. o. Vrml. (stundom även i bildade personers tal); en folketymologisk ombildning, sannol. beroende på att former av nämnas o. nännas i vissa dial. sammanfallit.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
nännas i Dalins ordbok 1850
nännas, v. d. 2.
- Hafva hjerta (att), kunna förmå sig till (att.). Brukas endast i nekande och frågande satser. Hon nändes icke aga barnet. Jag nändes ej taga det ifrån honom. Hur kan ni d. det? Han nännes (förkortadt: näns) ej äta sig mätt, är så snål, att han ej vill äta sig mätt.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.