Synonymer till mycken
Ordlistorna anger inga synonymer för mycken.
Motsatsord till mycken
Exempelmeningar
- Det skedde under mycken möda.
- Hon visade mycken vänlighet mot gästerna.
- Beslutet väckte mycken uppmärksamhet.
mycken på engelska
much.
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer mycken?
mycken, fornsvenska mykin (jämte mikin), stor, mycken = norska mykjen, danska megen; egentligen ackusativ singular m. till fornsvenska mykil (jämte former med -i-; jämför liten : litil) = isländska mikill, äldre danska megel, møgel, gotiska mikils, fornsaxiska mikil (jämför Mecklenburg), fornhögtyska mihhil, anglosaxiska micel, mycil (engelska much, engelska dialektalt mickle), av germanska *mekila- (knappast med Walde genom dissimilation av äldre *mekina-), motsvarande grekiska megálo-, stor, besläktat med grekiska mégas, stor (jämför megära), sanskrit majmán, storhet, samt med avljud latin magnus, stor (se Magnus, magnat), magis, mer, maior, större (av *magi̯ōs; se major), gall. Magl-, forniriska mál, furste, ädling; även i armen. och albanska; med -gh- i sanskrit mahánt-, stor, med flera. Härtill adverb dalmålets *mjög, ganska, ändå, fornsvenska miok, mycket, isländska mjǫk, av germanska *meku, motsvarande grekiska méga. Formerna med -y-, dialektalt även -ö-, bero på s. k. kombinerat u-omljud i dativ singular n. och dativ plural *miklu(m) › myklu(m). Jämför magle (i sydsvenska ortnamn), Möckeln.
Hellquists originaltext med förkortningar
mycken, fsv. mykin (jämte mikin), stor, mycken = no. mykjen, da. megen; egentl. ack. sg. m. till fsv. mykil (jämte former med -i-; jfr liten : litil) = isl. mikill, ä. da. megel, møgel, got. mikils, fsax. mikil (jfr Mecklenburg), fhty. mihhil, ags. micel, mycil (eng. much, eng. dial. mickle), av germ. *mekila- (knappast med Walde genom dissimilation av äldre *mekina-), motsv. grek. megálo-, stor, besl. med grek. mégas, stor (jfr megära), sanskr. majmán, storhet, samt med avljud lat. magnus, stor (se Magnus, magnat), magis, mer, maior, större (av *magi̯ōs; se major), gall. Magl-, fir. mál, furste, ädling; även i armen. o. alban.; med -gh- i sanskr. mahánt-, stor, m. fl. Härtill adv. dalmålets *mjög, ganska, ändå, fsv. miok, mycket, isl. mjǫk, av germ. *meku, motsv. grek. méga. Formerna med -y-, dial. även -ö-, bero på s. k. kombinerat u-omljud i dat. sg. n. o. dat. plur. *miklu(m) › myklu(m). Jfr magle (i sydsv. ortnamn), Möckeln.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.