Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 2 000 vanligaste orden i svenskan, plats 1341, nivå A2.

mörk

Vad betyder mörk?

som har lite eller inget ljus, eller som är färgad nära svart; om ett substantiv avser mörker, det tillstånd då det är mörkt

Synonymer till mörk

Motsatsord till mörk

Exempelmeningar

  • Rummet var mörkt eftersom gardinerna var fördragna.
  • Hon bar en mörk klänning till middagen.
  • Vi gick hem i mörkret efter filmen.

Varifrån kommer mörk?

mörk, fsv. myrker = isl. myrkr (ack. myrkvan), da. mørk, fsax. mirci, ags. mierce, av germ. *merkwia-, till ie. roten merg i litau. mirgëti, lysa svagt (som dock 'möjl. kan utgå från en rot med gh), med sidoformen merk i litau. mérkti, sluta ögonen, blinka, fslav. mrakŭ (*mork-), mörker, jfr morgon o. ifråga om betyd.-skiftningen under skymta. — Mörker, sbst., fsv. myrker, jämte myrk = isl. myrkr, av germ. *mirkwiz, s-stam, liksom likbetyd. isl. røkkr av *rikwiz (se Ragnarök). Jfr da. mørke, isl. myrkvi m., substantiveringar av mörk.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.