Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

märgel

Synonymer till märgel

Ordlistorna anger inga synonymer för märgel.

Varifrån kommer märgel?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

märgel, Schroderus Com. 1639, Bromell 1730, Sahlstedt 1773: mergel o. margel = da. mergel, från ty. el. lty. mergel = fhty. mergil, av mlat. margila, dimin. till lat. marga ds. (= ital., span.), enl. Plinius keltiskt, jfr bret. marg, ävensom ffra. marle (fra. marne), eng. marl, kymr. marl (den inbördes ordningen mellan dessa senare ord är osäker). Olika tolkningsförsök se Charpentier BB 30: 166. Jfr utmärgla.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.