Synonymer till löja
Ordlistorna anger inga synonymer för löja.
Varifrån kommer löja?
löja, svenska dialektalt och äldre nysvenska löga 1642 och så vidare = norska løya, løje, laue, äldre danska løge, danska løjer (med r från plural); jämför sydtyska dialektalt laugen detsamma; besläktat med isländska leygr, glans, och så vidare (se låga 2), på grund av fiskens silverglänsande färg; jämför grekiska leũkos, en fisk, ävensom de tyska beteckningarna för 'löja': blicke och weissfisch; analogier se id 1 och för övrigt förf. Etym. Bemerk. s. IX. De nordiska formerna synas utgå från germanska *lauᵹōn respektive *lauᵹiōn; svenska löja kan dock ha uppstått i dialekter, där i dylik ställning g blivit j, jämför öja för öga och så vidare.
Hellquists originaltext med förkortningar
löja, sv. dial. o. ä. nsv. löga 1642 osv. = no. løya, løje, laue, ä. da. løge, da. løjer (med r från plur.); jfr sydty. dial. laugen ds.; besl. med isl. leygr, glans, osv. (se låga 2), på grund av fiskens silverglänsande färg; jfr grek. leũkos, en fisk, ävensom de tyska beteckningarna för 'löja': blicke o. weissfisch; analogier se id 1 o. f. ö. förf. Etym. Bemerk. s. IX. De nord. formerna synas utgå från germ. *lauᵹōn resp. *lauᵹiōn; sv. löja kan dock ha uppstått i dialekter, där i dylik ställning g blivit j, jfr öja för öga osv.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
löja i Dalins ordbok 1850
löja, f. 1.
- Mjukfenig fisk, 4 till 5 tum lång, blågrön och hvit, med fina silfverglänsande fjäll. Cyprinus alburnus.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.