Synonymer till kräfta
Varifrån kommer kräfta?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
kräfta, Astacus, förr vanl. kräfveta, ännu Sahlstedt 1773 o. mera enstaka under 1800-t:s förra hälft (åtm. om sjukdomen); Möller 1745 o. Lind 1749 båda formerna; Spegel 1712 har kräfveta, men kräftklo, fsv. krævet(a), krævete, från mlty. krevet, kreft = fhty. krebaz(o) (ty. krebs, varav da. krebs) Från fhty.: fra. écrevisse, varav eng. crayfish (ombildat i anslutning till fish). I sv. dial. kräveka, med lågty. diminutivändelse. — Härav även sjukdomsnamnet, fsv., da. (kræft), mlty., ty., efter lat. cancer i båda betyd. (med n- genom dissimilation av -r-, jfr grek. karkínos, kräfta, osv.). I ä. nsv. även likmadk, fsv. līkmadhker (se lik 1). — Namnet på stjärnbilden, t. ex. I. Erici 1642 (kräfveta), härstammar från lat. o. grek.; motsv. även i sanskr. o. fornegypt. — I fsv. o. ä. nsv. även benämning på ett slags pansar; jfr sanskr. kankaṭa-, pansar, dissimilerat av karkaṭa-, kräfta. — Besl. med krabba; se närmare d. o.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.