Synonymer till knoster
Ordlistorna anger inga synonymer för knoster.
Varifrån kommer knoster?
knoster, slägga, till exempel Runius 1712, Serenius 1741, avledning till svenska dialektalt, äldre nysvenska, fornsvenska knosa, krossa = isländska; jämför norska knysja, anglosaxiska cnyssan; i avljudsförh. till fornsvenska, norska knūsa, danska knuse, medellågtyska knûsen och så vidare. Jämför Jikbetyd. äldre nysvenska och svenska dialektalt knyster, till exempel Spegel 1712, äldre nysvenska knöster 1621 och så vidare, knuster 1643. Ordet är snarast en gammal instrumentalavledn. av samma slag som till exempel fjälster och hölster, men det kan även uppfattas som ett jämförelsevis ungt deverbativum till ett verb, motsvarande respektive svenska dialektalt *knostra (knoster), äldre nysvenska knystra, knöstra och norska, svenska dialektalt knustra. Hit hör även knussla.
Hellquists originaltext med förkortningar
knoster, slägga, t. ex. Runius 1712, Serenius 1741, avledn. till sv. dial., ä. nsv., fsv. knosa, krossa = isl.; jfr no. knysja, ags. cnyssan; i avljudsförh. till fsv., no. knūsa, da. knuse, mlty. knûsen osv. Jfr Jikbetyd. ä. nsv. o. sv. dial. knyster, t. ex. Spegel 1712, ä. nsv. knöster 1621 osv., knuster 1643. Ordet är snarast en gammal instrumentalavledn. av samma slag som t. ex. fjälster o. hölster, men det kan även uppfattas som ett jämförelsevis ungt deverbativum till ett verb, motsv. resp. sv. dial. *knostra (knoster), ä. nsv. knystra, knöstra o. no., sv. dial. knustra. Hit hör även knussla.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.