Synonymer till knös
Ordlistorna anger inga synonymer för knös.
Varifrån kommer knös?
knös, i uttrycket en rik knös och så vidare, i svenska dialektalt även om den onde, fornsvenska knös, troll, förskräcklig människa, motsvarande norska knøs, stolt, myndig man, trotsig person, äldre danska: våldsam och övermodig man, danska: ung person. De svenska och danska orden kunna utgå från ett *knaus- = nyisländska hnauss, jordklump, norska knaus, bergknalt, äldre nysvenska (till exempel U. Hiärne), svenska och danska dialektalt knös, liten förhöjning eller hög med mera, väl besläktat med de under knoge anförda orden (fornsvenska knosa, krossa, och så vidare); men även vara identiska med norska knøs (av *knōsia- se Torp Ark. 24: 94), i avljudsförh. till det likbetydande svenska knase och möjligen även svenska dialektalt knasa, trycka sönder, och så vidare. I alla händelser är knös en överförd anv. av ett ord med betydelsen 'knöl, klump och d.', jämför den bildligt betyd. av knöl, kloss, klump, engelska lob, stor klump och lymmel (se lubb) och så vidare. Se även under kaxe och kuse.
Hellquists originaltext med förkortningar
knös, i uttr. en rik knös osv., i sv. dial. även om den onde, fsv. knös, troll, förskräcklig människa, motsv. no. knøs, stolt, myndig man, trotsig person, ä. da.: våldsam o. övermodig man, da.: ung person. De sv. o. da. orden kunna utgå från ett *knaus- = nisl. hnauss, jordklump, no. knaus, bergknalt, ä. nsv. (t. ex. U. Hiärne), sv. o. da. dial. knös, liten förhöjning el. hög m. m., väl besl. med de under knoge anförda orden (fsv. knosa, krossa, osv.); men även vara identiska med no. knøs (av *knōsia- se Torp Ark. 24: 94), i avljudsförh. till det likbetyd. sv. knase o. möjl. även sv. dial. knasa, trycka sönder, osv. I alla händelser är knös en överförd anv. av ett ord med betyd. 'knöl, klump o. d.', jfr den bildl. betyd. av knöl, kloss, klump, eng. lob, stor klump o. lymmel (se lubb) osv. Se även under kaxe o. kuse.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
knös i Dalins ordbok 1850
knös, m. 2. (fam.)
- En rik knös, en mäkta rik man.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.