klusil

Som substantiv

1. (lingvistik, fonetik) Språkljud som bildas genom att talkanalen helt stängs av så att ett övertryck byggs upp av den från lungorna utströmmande luften; denna förträngning avlägsnas därefter hastigt och därmed skapas ett explosivt ljud.

Som adjektiv

1. Som bildas genom att talkanalen stängs av helt, för att sedan hastigt öppnas igen, och därmed skapar ett explosivt ljud.