Böjning av kinkande som substantiv: kinkande (singular obestämd), kinkandet (singular bestämd), kinkanden (plural obestämd), kinkandena (plural bestämd).

Substantiv, 8 bokstäver.

kinkande

Det att kinka; gnäll, särskilt från små barn.

Synonymer till kinkande

Ordlistorna anger inga synonymer för kinkande.

Exempelmeningar

Bebisens kinkande höll oss vakna.
Efter allt kinkande somnade barnet till slut.
Hon tröttnade på sonens kinkande i bilen.

kinkande i Dalins ordbok 1850

kinkande, n. 4.

Omständigheten att man kinkar, är kinkig.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Böjning av kinkande

kinkande som substantiv
singular obestämd	kinkande
singular bestämd	kinkandet
plural obestämd	kinkanden
plural bestämd	kinkandena

Till korsordet och Wordfeud

Ordet kinkande har 8 bokstäver och ger 12 poäng i Wordfeud utan bonusrutor. Synonymer med samma längd: inga i listan.

Fler ord med 8 bokstäver, som börjar på k.

Rim på kinkande

Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”kinkande: betydelse och böjning”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/kinkande/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Betydelse och exempel skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad 18 oktober 2026.