Synonymer till kälke
Ordlistorna anger inga synonymer för kälke.
kälke på engelska
toboggan (åkdon med medar för färd på snö, släde).
Sammansättningar: kälkbacke (toboggan run).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer kälke?
kälke, fornsvenska kiælke = isländska kjalki, norska kjelke, av urnordiska *kelkan-, jämför finska lånordet kelkka; k-avledning av köl (*kelu-), efter de böjda medarna. Jämför isländska kjalke och så vidare, käke, motsvarande fornhögtyska keluh, struma, närmast till det med köl besläktat germanska *kelōn = fornhögtyska kela (tyska kehle), strupe (= käl; jämför rotgel), anglosaxiska ceole.
Hellquists originaltext med förkortningar
kälke, fsv. kiælke = isl. kjalki, no. kjelke, av urnord. *kelkan-, jfr fin. lånordet kelkka; k-avledn. av köl (*kelu-), efter de böjda medarna. Jfr isl. kjalke osv., käke, motsv. fhty. keluh, struma, närmast till det med köl besl. germ. *kelōn = fhty. kela (ty. kehle), strupe (= käl; jfr rotgel), ags. ceole.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
kälke i Dalins ordbok 1850
kälke, m. 2.
- Körredskap, bestående af tvenne starka, jernskodda medar, sammanhållna af starka tvärträn. Forsla på kälkar. Draga, skjuta på kälke.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.