Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

fejd

Vad betyder fejd?

en långvarig konflikt mellan två grupper eller släkter, ofta med hämnd och våld; även en mer allmän stridighet

Synonymer till fejd

Motsatsord till fejd

  • försoning
  • fred
  • vänskap

Exempelmeningar

  • Släkterna hade levt i fejd i flera generationer.
  • Efter bråket på festen trappades fejden upp mellan grannarna.
  • Han ville inte dra in sina bröder i fejden med grannfamiljen.

Varifrån kommer fejd?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

fejd, fsv. feghp, feyd, ä. nsv. även feide, jämte da. feide från mlty. veide = fhty. féhida (ty. fehde nyupptaget), ags. fǽhð, hat, fiendskap, strid, av germ. *faih-iþō, till adj. *faiha- i fhty. fêh, fientlig, ags. fáh, utsatt för förföljelse o. hämnd (eng. foe, fiende) osv., jfr got. faiha n. plur., jämte bifaihôn med ngt olika betyd.: (begå) oförrätt, bedrägeri o. d.; av ie. poik-, jfr fpreuss. po-paika, bedrager ~ litau. piktas, ond, vred. Om fir. óech, fiende, som vanligen föres hit (ie. *poiko-), är besl., torde vara ovisst (se H. Pedersen Ark. 20: 382). — Fejdebrev, från mlty. veidebrêf.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.