Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

dagg

Vad betyder dagg?

  1. Små vattendroppar som bildas på marken under natten.daggen fallerpå morgonen var gräset vått av dagg

Betydelserna är hämtade ur Lexin, svenska ord (Isof, CC BY 4.0).

På engelska dew

Synonymer till dagg

Ordlistorna anger inga synonymer för dagg.

dagg på engelska

dew (små vattendroppar som bildas på marken under natten).

  • daggen faller the dew is falling

Sammansättningar: morgondagg (morning dew).

Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.

Varifrån kommer dagg?

1. dagg (i daggdroppe och dylikt), fornsvenska dag f. (även m.?) = isländska dǫgg, av samnord. *daggw-, med gg-inskott (såsom i till exempel hugga), motsvarande fornsaxiska dau m., fornhögtyska tou (tyska tau), anglosaxiska déaw (engelska dew), av germanska *dawwa-, ett speciellt germanskt ord, väl rotbesläktat med sanskrit dhav-, flyta, löpa, grekiska théō, löper. Biform: dugg, se detta ord. I utomgerm. språk i stället till exempel latin rōs, med motsvarande i slavo-balt. språk (jämför rosmarin), och det enligt somliga därmed avlägset besläktat grekiska érsē. Daggkåpa, växten Alchemilla vulgaris, 1806, daggskål; den senare leden har avseende på de veckade bladen, jämför äldre svenska vårfrukåpa, danska Mariekaabe, tyska Marienmantel och så vidare; den förra leden syftar på det vatten, som avsöndras av bladen och på deras botten samlas till en vattendroppe, som uppfattas som en daggdroppe; jämför även svenska daggskål(ar), dialektalt Jungfru Marie tvättskålar.

Hellquists originaltext med förkortningar

1. dagg (i daggdroppe o. d.), fsv. dag f. (även m.?) = isl. dǫgg, av samnord. *daggw-, med gg-inskott (såsom i t. ex. hugga), motsv. fsax. dau m., fhty. tou (ty. tau), ags. déaw (eng. dew), av germ. *dawwa-, ett speciellt germanskt ord, väl rotbesl. med sanskr. dhav-, flyta, löpa, grek. théō, löper. Biform: dugg, se d. o. I utomgerm. spr. i stället t. ex. lat. rōs, med motsvar. i slavo-balt. spr. (jfr rosmarin), o. det enl. somliga därmed avlägset besl. grek. érsē. Daggkåpa, växten Alchemilla vulgaris, 1806, daggskål; den senare leden har avseende på de veckade bladen, jfr ä. sv. vårfrukåpa, da. Mariekaabe, ty. Marienmantel osv.; den förra leden syftar på det vatten, som avsöndras av bladen och på deras botten samlas till en vattendroppe, som uppfattas som en daggdroppe; jfr även sv. daggskål(ar), dial. Jungfru Marie tvättskålar.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.

dagg i Dalins ordbok 1850

dagg, m. 2. (sjöt.)

  1. Kort tågända, hvarmed sjöfolk bestraffas. Få smaka daggen. Bestraffas med dagg. Gifva dagg.

dagg, m. 3. sing.

  1. I luften uppstigna dunster, hvilka genom atmosferens afkylning återtagit droppform och afsätta sig som fuktighet på växter och andra kroppar. Kallas efter tiden för dess fallande Morgondagg eller Aftondagg. Det faller dagg. Marken är betäckt med dagg.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Rim på dagg

Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.

Ord som börjar med dagg

Ord i SALDO som börjar med dagg och där resten också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar. Om sammansatta ord.

Ord som slutar med dagg

Ord i SALDO som slutar med dagg och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”dagg: betydelse, böjning och ursprung”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/dagg/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY), Hellquist (1922); betydelser ur Lexin, svenska ord (Isof, CC BY 4.0); engelska ur Folkets lexikon (KTH, CC BY-SA 2.5); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Senast uppdaterad .